KOL behandling

De flesta som drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har lindriga former som inte behöver någon läkemedelsbehandling. Den viktigaste åtgärden är rökstopp, men allmänna råd om yrkesmiljö, vaccination och motion är också motiverade.

Symptomdämpande behandling med luftrörsvidgande läkemedel är oftast aktuell först när den drabbade har symptom. En viktig del av behandlingen syftar till att förhindra uppkomst av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.

Senare under sjukdomsförloppet, när andningen sviktar med kronisk oxygenbrist, kan behandling med oxygen och vätskedrivande medel behövas. I ett fåtal speciellt utvalda fall kan lungtransplantation eller så kallad volymreducerande behandling vara aktuell.

Sluta röka bästa rådet till en KOL-drabbad
Den absolut viktigaste behandlingen för den som har KOL är att sluta röka, eventuellt med ett medicinskt stöd som kan säkra ett permanent rökstopp. Det är aldrig för sent att sluta röka – det gäller även för den som drabbats av kronisk lungsjukdom.

Om sjukdomsförloppet bromsas upp i tid kan man slippa komplikationer som avmagring, kraftlöshet, andningssvikt och belastning på hjärtat. Kraftigt försämrad lungfunktion innebär en stor påfrestning på hjärtat då det ska pumpa blod genom de skadade lungorna.

KOL-patienter behöver stöd
Nedstämdhet är vanligt vid framskriden sjukdom, därför är det viktigt att få en bra kontakt med sjukvårdspersonal som också kan ge ett psykologiskt stöd. Läkare och sköterskor kan lära sig samtalstekniker som kan hjälpa mindre motiverade rökare. På sjukhus med rökavvänjningsenheter kan behandlingen anpassas efter patienternas  individuella behov.

Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog, både fysiologiskt och psykologiskt. Med hänsyn till den stora återfallsrisken anses beroendet ligga i samma klass som kokain och heroin. I dag räknas också nikotinberoende och nikotinabstinens som sjukdomar. I internationella klassifikationssystem för sjukdomar klassas nikotinberoende som en psykisk störning orsakad av att en kemisk, så kallad psykoaktiv, substans sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Det innebär att en nikotinberoende person måste tillföra nikotin regelbundet för att vara i balans och fungera någorlunda normalt.

Insatser för att undvika återfall
En optimal rökavvänjning för en person med KOL innefattar, förutom professionell rådgivning, oftast också läkemedels behandling. I första hand ges medel som ersätter nikotin och dessutom finns möjligheter att ge läkemedel som minskar rökberoendet. Behandlingsstart en till två veckor före ”fimpadatum” rekommenderas för all läkemedelsbehandling.

Kombinationer av långverkande och mer snabbverkande nikotinläkemedel för starkt beroende bör vara regel och andra kombinationer kan också prövas. Eftersom rökstoppet är helt avgörande för prognosen måste rådgivningen vara professionell, läkemedelsbehandlingen optimal och uppföljningen rigorös.

För KOL-drabbade som lyckats bli rökfria är det dessutom viktigt med insatser för att undvika återfall. Om den lungsjuke bor tillsammans med en rökare blir avvänjningen ännu svårare och helst ska livskamraten också erbjudas hjälp.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om KOL som är faktagranskad av Kjell Larsson, professor emeritus vid institutet för miljömedicin, lung- och luftvägsforskning, Karolinska institutet, Stockholm.

Sidan senast uppdaterad 2017-07-07