Astma riskfaktorer

Både arv och miljö har betydelse vem som löper risk att utveckla astma. Studier av tvillingar som är genetiska kopior av varandra visar att om den ena tvillingen drabbas av allergi är sannolikheten mycket stor – men det är inte säkert – att också den andra gör det.

Om ena föräldern eller ett syskon är atopisk, det vill säga har ärftlig benägenhet för allergi, ökar risken med 25 till 30 procent. Två allergiska föräldrar ökar risken med 50 procent för barnet. Om båda föräldrarna har samma typ av allergi eller astma kan risken för barnet vara ännu större. I Sverige är de vanligaste allergenerna, det vill säga ämnena som framkallar allergianfall, katt, hund, björk och gräspollen.

Icke-allergisk astma

Enligt nya forskningsresultat har arvet betydelse även för icke-allergisk astma. En person med icke-allergisk astma reagerar på irriterande ämnen i den omgivande miljön, såsom tobaksrök, dammpartiklar, mögel, kyla och starka dofter.

Miljö och livsstil

För 25 år sedan hade 2 till 3 procent av Sveriges sjuåringar astma och bland de vuxna var förekomsten obetydligt högre. I dag är motsvarande siffra cirka 5–10 procent bland barn och bland vuxna 6–7 procent. Insjuknandet i astma är störst bland barn och ungdomar och uppemot hälften av dem som har fått astma som barn drar med sig sjukdomen till vuxen ålder.

Den moderna människans livsstil tros vara en viktig förklaring till varför allt fler barn får astma. Förändringar i inomhusmiljön anses vara en möjlig bidragande orsak. Ökad hygien, förändringar i kosten och den omfattande användningen av antibiotika brukar också nämnas som möjliga bidragande orsaker.

Det finns olika hypoteser om varför allt fler, i synnerhet barn och ungdomar, får astma. Sammantaget tror forskarna att flera olika faktorer tillsammans orsakar astma.

Understimulerat immunförsvar

Misstankar finns att ju senare i livet människor drabbas av infektioner, desto fler allergiker blir det. En teori är att immunförsvaret inte får träna på samma sätt som förr eftersom hygienen är bättre. Immunförsvaret vill alltid vara aktivt, och i immunsystemet finns två "körfiler" med vita blodkroppar – TH1 och TH2. Den första är bra på att försvara sig mot infektioner.

Förr, när spädbarn utsattes för fler bakterier och virus, fick TH1 arbeta för fullt. I dag har den "körfilen" inte lika mycket att göra och vikten tippar över till TH2. Där tillverkar de vita blodkropparna IgE-antikroppar (där IgE står för immunglobulin E), som är molekyler i immunförsvaret och som felaktigt försvarar sig mot naturliga och ofarliga ämnen. (Se även avsnittet om Allergener längre ner på sidan.)

Trots detta ska små barn inte utsättas för fler infektioner. Vissa virusinfektioner, till exempel RS-virus, respiratory syncytial virus, kan ge spädbarn svåra luftvägsinfektioner som i sin tur kan framkalla astma.

Rökning

För att förebygga astma hos små barn ska de inte utsättas för passiv rökning. Det finns beräkningar som visar att enbart föräldrars rökning i hemmet medför fler än 500 fall per år av småbarnsastma. Viktigast av allt är att den blivande mamman inte röker under graviditeten. Man har sett att barn till rökande mödrar föds med trängre luftrör. Också bland vuxna kan rökning ge upphov till astma, samt luftrörskatarr och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Övervikt och stillasittande

Studier visar att övervikt både bland barn och vuxna är en riskfaktor för astma. Detta gäller för både allergisk och icke allergisk astma. Bland överviktiga vuxna som har haft astma i unga år men där besvären har försvunnit eller förbättrats är återfallet stort. I USA har forskarna sett en enorm ökning av astma bland överviktiga.

Riskfaktorn för astma ökar ännu mer om man är både överviktig och rökare. Det finns dessutom enligt vissa forskare tecken som tyder på att dagens stillasittande livsstil med tv-tittande och datorspel gör luftvägarna mer känsliga eftersom lungorna inte används på det sätt de är skapade för. Även kosten anses vara en viktig faktor – tidigare tittade forskarna på riskfaktorerna, nu studerar man vilken skyddande effekt kosten kan ha.

Tarmbakteriernas betydelse i samband med allergier och astma har undersökts, men ännu finns inga klara bevis för att exempelvis syrade grönsaker har någon betydelse. Man förespråkar näringsriktig kost framför snabbmat och fet mat. Frukt, grönsaker och antioxidanter, som omega-3-fettsyror i fisk, är så kallade friskfaktorer av betydelse också för bevarandet av en god lungfunktion.

Amning

Tidigare trodde man att amning minskade risken för allergier. I dag säger forskarna i stället att hel eller delvis amning de första sex månaderna minskar risken för infektioner, exempelvis luftvägsinfektioner som kan leda till astma. Amning är alltså bra i förebyggande syfte men minskar inte risken för exempelvis hösnuva.

Luftföroreningar

Till viss del kan ökningen av allergisjukdomar och astma kopplas till miljöfaktorer som luftföroreningar. Studier visar att det finns skillnader mellan barn som är uppvuxna på landet och barn som har vuxit upp i tätorter. Barn som har tillbringat sina första levnadsår i en storstad har mer allergier än barn som har bott på landet under sina första år.

Barn med en konstaterad allergisjukdom i luftvägarna hör till en särskilt känslig grupp. Luftföroreningar i den yttre miljön kan ge luftvägssymptom och öka risken för sänkt lungfunktion.

Andra studier visar att luftföroreningar i kombination med pollen förstärker inflammationen för personer med allergisk astma. Pollen som utsätts för luftföroreningar blir själva förorenade och dessa två riskfaktorer kan då få en samverkande effekt så att lungfunktionen försämras och känsligheten i luftvägarna ökar.

Inomhusmiljön

Faktorer i inomhusmiljön har betydelse för symptom från luftvägarna. Rökning i hemmet, dålig ventilation, fukt och mögel är ofta relaterade till allergiska problem, men vid allergisk astma spelar även förekomsten av pälsdjur en roll.

Allergener och irritanter

Antikropparnas uppgift är att bilda försvar mot ämnen som är främmande för kroppen. Allergiker har en "felprogrammering" i sitt försvar som gör att speciella antikroppar reagerar på naturliga ämnen i miljön som inte är farliga. Dessa ämnen kallas allergener. Vanliga allergener är exempelvis pollen och pälsdjur.

Första gången en person med ärftlig benägenhet att utveckla allergi (atopisk överkänslighet) kommer i kontakt med eller andas in ett allergen bildas ett stort antal IgE-antikroppar, som är molekyler i immunförsvaret. Antikropparna minns allergenet och personen har blivit benägen att reagera allergiskt, något som på medicinskt språk kallas för att bli sensibiliserad.

Vid nästa inandning eller kontakt med allergenet känner IgE-antikropparna igen det främmande, "farliga" ämnet (antigenet) och reagerar. Antikroppen binder det till sig och försöker oskadliggöra det.

Den fysiska reaktionen i luftvägarna beror på att IgEantikropparna främst sitter på så kallade mastceller som bildar antikroppar i slemhinnorna. Mastcellerna svarar med att tömmas på bland annat histamin och leukotriener – ämnen som deltar i kroppens immunförsvar – vilket gör att blodkärlen vidgas, slemhinnorna svullnar och slemproduktionen ökar. Resultatet är en allergisk reaktion och ger symptom som andningsbesvär och hosta. Luftrören blir inflammerade och benägenheten för kramp ökar.

Människor kan också få en astmatisk reaktion på grund av "irritanter" som finns i miljön. Det är ämnen som irriterar luftrören som exempelvis tobaksrök, bilavgaser och starka dofter. Ansträngning och kyla kan också bidra till ett astmaanfall.

Personer som enbart reagerar på irritanter har en så kallad icke-atopisk eller icke-allergisk astma. I deras immunförsvar bildas inga IgE-antikroppar till försvar mot ämnet. För personer med allergisk astma kan de irriterande ämnena fungera som en katalysator och utlösa ett astmaanfall.

Tre typer av astma

Astma kan uppkomma när som helst under livet, även om det är vanligast att sjukdomen debuterar hos barn. Astmapatienter kan delas in i tre olika grupper.

Grupp 1

Den första gruppen får astma som mycket små och den fra kallas ofta av en luftvägsinfektion, exempelvis av RS-viruset. Dessa barn har en benägenhet att också senare drabbas av astma vid luftvägsinfektioner. Gruppen domineras av pojkar. Risken ökar om mammorna har rökt under graviditeten och fortsätter att röka när barnet har kommit till världen. Barnen har smala luftrör och den här typen av astma växer bort allt eftersom luftrören blir vidare och infektionerna kommer med längre mellanrum. Slemhinnorna läker och ger inga kroniska besvär.

Grupp 2

I en majoritet av astmaanfallen bland ungdomar och unga vuxna har individerna en allergisk sjukdom och de flesta har utvecklat astma före eller under skolåldern. Utvecklingen varierar dock och astma kan också debutera i vuxen ålder. Bland personer vars astma debuterat i vuxen ålder har personerna i vissa fall redan haft lindriga besvär som unga och besvären har förvärrats med åldern.

Grupp 3

Astma hos äldre är vanligare hos rökare, överviktiga och kvinnor. Oftast rör det sig om en icke-allergisk astma eller irritationsastma som kommer i samband med en infektion. Den här typen av astma anses vara något mer svårbehandlad eftersom inflammationen ser annorlunda ut än vid allergisk inflammation. I endast 30 procent av fallen hittar man en allergi som orsak.

Cirka 10 till 15 procent av alla nya fall av vuxenastma beror sannolikt på exponeringar på arbetsplatsen.Sambandet mellan exponering för allergiframkallande ämnen och yrkesastma är väl dokumenterat.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om astma som är faktagranskad av Gunilla Hedlin, professor och verksam vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04