Riskfaktorer astma - Hjärt-Lungfonden

Orsaker till astma

Astma kan bero på arv, miljö eller livsstil eller, vilket är troligt, en kombination fler faktorer.

Både tvillingstudier och kartläggningen av den genetiska koden hos personer med och utan astma visar att sjukdomen till stor del är ärftlig.

Miljö och livsstil påverkar risken att få astma

Vid sidan av ärftliga faktorer tros den moderna människans miljö och livsstil vara en viktig förklaring till varför allt fler barn får astma. Förändringar i sättet att leva och i inomhusmiljön anses vara möjliga bidragande orsaker liksom förändringar i kosten och ökad kroppsvikt.

Faktorer i miljön har betydelse för symptom från luftvägarna. Rökning i hemmet, dålig ventilation, fukt och mögel är ofta relaterade till astmatiska problem, liksom svåra luftföroreningar utomhus. Även olika yrkesexponeringar kan orsaka astma.

Ny forskning visar också att tarmfloran har betydelse för utvecklandet av astma liksom att för tidigt födda har ökad risk för nedsatt lungfunktion med astmaliknande symptom.

En faktor som brukar nämnas kallas hygienhypotesen. Det faktum att den hygieniska standarden i vår del av världen är så hög skulle enligt hypotesen ha lett till understimulering av immunförsvaret, vilket förklarar att förekomsten av astma har ökat de senaste decennierna, framför allt hos barn.

Allergener och irritanter

Vi bär alla på antikroppar vars uppgift är att bilda försvar mot ämnen som är främmande för kroppen. Allergiker har en ”felprogrammering” i sitt försvar som gör att speciella antikroppar reagerar på naturliga ämnen i miljön som inte är farliga. Dessa ämnen kallas allergener. I Sverige kommer de vanligaste allergenerna från katt, hund, björk- och gräspollen.

Första gången en person med ärftlig benägenhet att utveckla allergi kommer i kontakt med eller andas in ett allergen bildas så kallade IgE-antikroppar. Vid nästa inandning eller kontakt med allergenet känner IgE-antikropparna igen det främmande ämnet – som de uppfattar som farligt – och reagerar.

Astmaanfall kan utlösas av allergener, men också av så kallade irritanter som finns i miljön. Det är ämnen som irriterar luftrören som exempelvis tobaksrök, bilavgaser och starka dofter. Ansträngning och kyla kan också bidra till ett astmaanfall. Personer som enbart reagerar på irritanter har en så kallad icke-allergisk astma. Även för personer med allergisk astma kan de irriterande ämnena utlösa ett astmaanfall.

Astma kan debutera i alla åldrar

Astma kan uppkomma när som helst under livet, även om det är vanligast att sjukdomen debuterar i barnaåren. Astmapatienter kan också indelas i tre grupper utifrån debutålder.

Den första gruppen får astma som mycket små och den framkallas ofta av en luftvägsinfektion, exempelvis av RS-viruset. Dessa barn har en benägenhet att också senare drabbas av astma vid luftvägsinfektioner. Gruppen domineras av pojkar. Risken för astma ökar om mamman har rökt under graviditeten och om någon av föräldrarna fortsätter att röka när barnet är fött. Den här typen av astma kan ”växa bort” allt eftersom barnens luftrör blir vidare, infektionerna kommer med längre mellanrum och slemhinnorna läker.

Den andra gruppen består av personer med en allergisk sjukdom där de flesta har utvecklat astma före eller under skolåren. Utvecklingen varierar dock och denna typ av astma kan debutera även i vuxen ålder.

I den tredje gruppen har astman debuterat i vuxen ålder. Oftast rör det sig om icke-allergisk astma som uppkommer i samband med en infektion. Den här typen av astma är vanligare hos rökare, överviktiga och kvinnor.

Mellan 10 och 15 procent av alla nya fall av vuxenastma beror sannolikt på exponering för allergiframkallande ämnen på arbetsplatsen.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Solna
Uppdaterat: 2018-05-07