Att leva med astma

Man kan leva ett bra, aktivt liv utan hinder om man tar hänsyn till sin astma och undviker ämnen och situationer som ger upphov till den. Samtidigt får man räkna med att sjukdomen kan innebära begränsningar såväl hemma som i skolan, på jobbet och på fritiden.

Väljer man exempelvis allergisanerade miljöer på semestern, läser innehållsförteckningar noggrant och frågar vad som bjuds vid en måltid borta blir friskfaktorn högre.

Det allra viktigaste är att alltid se till att astmamedicinen är med. Astma är en kronisk sjukdom som ofta kräver behandling under lång tid för att hålla besvären under kontroll. Sjukdomen kan annars bli värre och ger allvarliga, akuta astmaanfall.

När läkaren sätter in läkemedelsbehandling är målet att personen ska kunna leva nästan som vanligt. Det innebär att man ska slippa långvariga astmabesvär som gör att man orkar mindre eller sover sämre. Man ska inte ha några besvär i vardagen. Risken för akuta anfall ska minskas och man ska få snabb hjälp vid akuta astmabesvär. Med andra ord öka friskfaktorerna i livet.

Kan astma "växa" bort?

De astmaliknande symptomen som små barn kan få i samband med luftvägsinfektion försvinner ofta när barnet blir äldre och luftrören vidgas. Astma som företrädesvis är icke-allergisk kan också "växa bort".

I det svenska forskningsprojektet Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) har forskarna sett att varje år blir runt 10 procent av barnen med astma fria från sin sjukdom. Men det finns risk för återfall, och i ett längre perspektiv minskar siffran till 5 procent per år. Den allergiska astman kvarstår i högre utsträckning. Vuxna med astma tillfrisknar i betydligt lägre utsträckning. Färre än en procent av de vuxna med astma tillfrisknar varje år.

Livsstil

Astma är en av de stora folksjukdomarna. Forskare som studerar folksjukdomar som astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes – som är en form av diabetes som uppkommit till följd av en persons livsstil – är rörande överens om att en medveten livsstil fungerar förebyggande och ger förlängd livslängd. Även den som redan har astma mår bättre om livsstilsråden följs.

Några råd:

  • Var rökfri.
  • Ät näringsriktig kost innehållande antioxidanter (frukt och grönsaker).
  • Rör på dig.
  • Håll vikten om den är normal.
  • Gå ned i vikt om du är överviktig.

Frisk luft och motion

Frisk luft och motion är positivt för både vuxna och barn med astma. Ju mer aktiv man är, desto bättre mår luftvägarna och lungfunktionen förbättras. Rent psykiskt brukar man också må bättre.

De flesta med astma har det jobbigt vid ansträngning, och därför bör man ta mediciner innan man ger sig ut. Det är viktigt att värma upp ordentligt, inte minst om luften är kall och torr, vilket kyler och torkar ut slemhinnan. En halsduk runt munnen gör att luften inte blir så kall. Det finns också värmeväxlare, en liten apparat som man stoppar in i munnen och som värmer upp inandningsluften innan den dras ner i luftrören.

All rörelse är bra. Simning kan fungera utmärkt liksom aktiviteter där man kan växla tempo, exempelvis promenader, stavgång och dans. Bollsporter som tennis och fotboll är också bra. Vid motionspasset ska man försöka undvika de ämnen man är allergisk mot, exempelvis inte springa utomhus när det är som mest pollen om man är pollenallergisk.

Yrkesval

Vissa yrkesgrupper utsätts för kemikalier, gaser, luftföroreningar, partiklar eller rök i sitt arbete. Bland andra hårfrisörer, transportarbetare och hantverkare som exempelvis utför målning, tapetsering eller golv- och takläggning hör till riskgrupperna. Risken att utveckla astma i en sådan arbetsmiljö är förhöjd i jämförelse med i en "ren" miljö, men riskfaktorn listas inte som hög.

Att undvika astmaanfall

I dag är behandlingen av astma framgångsrik och de största framstegen görs med den medicinska behandlingen. För att få ett bra resultat av behandlingen totalt sett bör den astmasjuke:

sköta sin medicineringså långt det är möjligt minska kontakten med allergiframkallande och irriterande ämnenmotioneragå ner i vikt om det är nödvändigt

Värdefull information om sin astma kan man få genom att regelbundet mäta lungfunktionen. Vanligtvis används en enkel lungfunktionsmätare, en så kallad PEF-mätare, och lungfunktionen mäts varje dag. Mätvärdena förs in i ett protokoll så att man lätt kan se förändringar i sjukdomen. Stora skillnader under dygnet eller från dag till dag tyder ofta på en försämring av astman. Kompletterande behandlingsåtgärder måste då vidtas.

Att ha en kronisk sjukdom

När beskedet om astma kommer påverkas livssituationen för alla i familjen. Beskedet behöver inte vara dramatiskt eller negativt på något sätt. För många är det en lättnad att få en förklaring till besvären och därtill få en behandling som gör att den astmasjuke kan leva nästan som vanligt. Rent praktiskt måste man emellertid titta över sin inomhusmiljö och informera sin närmaste omgivning. Om man har ett husdjur måste man kanske lämna bort det – ett svårt beslut, men ändå nödvändigt. Alla måste ta hänsyn till den astmadrabbade och den astmadrabbade måste ta hänsyn till sin sjukdom.

Att ha ett barn med astma

En svensk studie, "Hur livet ser ut kring ett astmasjukt barn" (Lotta Dalheim Englund och Ingela Rydström, 2005), visar att föräldrar till ett astmasjukt barn ofta upplever osäkerhet, rädsla och oro för barnets hälsa. I studien beskriver föräldrarna att de har olika sätt att förhålla sig till barnet med astma.

Många mammor beskriver känslor av vemod och att de intar en skyddande attityd. De berättar att rädslan och osäkerheten leder till att de ständigt finns tillgängliga för barnet med astma, vilket kan leda till bundenhet och kontroll. För den övriga familjen kan det kännas som om mammorna är mindre tillgängliga för dem. Mammorna i sin tur upplever att relationerna med de övriga familjemedlemmarna karaktäriseras av försakelse och bristande förståelse. Pappor upplever det som att de är mer accepterande och frigörande. En balans i föräldrarnas vård av sitt sjuka barn är naturligtvis mest önskvärt, anser författaren av studien, Ingela Rydström.

Precis som barnet brukar båda föräldrarna bära på en längtan efter "ett normalt liv". Ibland upplever de att sjukdomen får övertaget, men oftast är det möjligt att själv ta kontrollen.

Barn med astma

I samma studie uppger barn med astma i allmänhet att de strävar efter att kunna leva och göra samma saker som friska barn. Ibland blir sjukdomen ett hinder för ett normalt liv och barnen kan då känna sig utanför och de uttrycker saknad, skuld, ensamhet, oro och rädsla.

Barnen berättar att det blir möjligt att "leva normalt" när de känner tillit till sin egen kunskap om hur sjukdomen kan hanteras, när de känner att andra människor vill hjälpa dem och när de känner tillit till sina läkemedel.

Tonåringar med astma

Revoltens tid kommer i tonåren och ungdomar med astma vill ofta leva under samma villkor som sina kamrater. Det är inte ovanligt att de förnekar sin sjukdom, men ofta upplever de verkligen att de mår bra och att sjukdomen har kommit in i en lugnare fas. Den hormonella omställningen i kroppen kan ha förbättrande inverkan för vissa.

För många ungdomar är det frestande att testa gränserna, exempelvis genom att slarva med medicinerna, anstränga sig till det yttersta för att se hur mycket kroppen tål, skaffa husdjur eller börja röka.

När man får astma som vuxen

Beskedet om att det är astma man lider av kan vara en lättnad för den som får diagnosen i vuxen ålder. Oron över symptomen får äntligen sin förklaring. Men det kan kännas svårt om man måste sluta på jobbet eller byta yrke på grund av sin astma. Astma kan utlösas av en allergi mot något på arbetsplatsen. Efter många år i yrket kan exempelvis bagare utveckla allergi mot mjöl eller jästsvamp, och då är karriären i bageriet över. Det kan kännas tungt att gå sjukskriven och söka nytt jobb. I övrigt förändras livet inte särskilt mycket. Läkaren förklarar alltid att de flesta kan fungera som tidigare med rätt behandling.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om astma som är faktagranskad av Gunilla Hedlin, professor och verksam vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04