Astma behandling

När man misstänker astma görs först en utredning. I utredningen ingår alltid olika allergitestningar. Rutinen är att ett hudtest görs, och/eller ett blodprov analyseras på allergiantikroppar. Därefter gör läkaren en bedömning av lungfunktionen och ofta en så kallad reversibilitetstest.

Hudtestet är ett så kallat "pricktest". Det innebär att ett antal vanliga allergiframkallande ämnen droppas på huden, sedan görs ett stick genom varje droppe ner i det ytliga hudlagret. Om huden reagerar med svullnad och rodnad tyder det på allergi.

Med ett blodprov kan läkaren se om patienten har förhöjd IgE-nivå i blodet mot ett visst allergen. Blodprovet undersöks i ett laboratorium och ger svar på vilka ämnen man har antikroppar mot.

Reversibilitetstest innebär att lungfunktionen mäts före och efter det att patienten har inhalerat luftrörsvidgande medicin. Om lungfunktionen förbättras med mer än en viss procent talar det starkt för astma.

Upplevelsen av astma är olika för dem som är drabbade. Vissa patienter med mycket svår astma uppger för sin läkare "att det inte alls är så jobbigt", medan andra patienter med lindrigare astma säger att de lider desto mer. Många barn med astma anpassar sig och för dem har begreppet "målvaktssyndrom" myntats. Det betyder att barnet gärna är aktivt men väljer att bli målvakt i fotbollslaget eftersom det känns tungt att springa. Det är också vanligt att barnet väljer att hålla sig till stillsammare sysslor.

Vanliga mätmetoder

För läkaren är det svårt att få ett bra underlag enbart med patientens upplevelser som utgångspunkt. För att läkaren – och astmapatienten själv – ska få en heltäckande bild av tillståndet och för att få underlag till en bra behandling finns flera mätmetoder inom sjukvården.

Mätningarna kan på ett tidigt stadium visa dolda förändringar och läkaren kan på så vis övervaka att patienten inte riskerar bestående skador i luftvägarna.

Generellt sett är det intressant för läkaren att kunna mäta lungornas funktion och volym, luftströmmens flöde och hastighet, mäta hur allergiskt känslig personen är, och i vilken grad inflammationen befinner sig. Målet är alltid att patienten ska ha en så pass bra behandling att han eller hon inte ska behöva tänka på astman.

PEF-mätare

En PEF-mätare används för att mäta funktionen i lungorna och i de stora luftrören. PEF står för peak expiratory flow, vilket betyder maximalt utandningsflöde, och den som blåser i PEF-mätaren ska ta i och blåsa så kraftigt som möjligt.

Spirometri

Spirometri är en enkel metod med olika andningsprov som mäter hur många liter luft det finns i lungorna och hur snabbt man kan blåsa ut luften, det vill säga hur väl luftvägarna fungerar. Metoden kan ge svar på om patienten har astma innan han eller hon själv är medveten om det. Precis som med PEF-mätaren ger metoden även svar på om det finns förträngningar i luftvägarna.

Lungfunktionen mäts i allmänhet både före och efter det att patienten har andats in ett luftrörsvidgande läkemedel, ett så kallat reversibilitetstest. Om lungfunktionen förbättras av läkemedlet, finns en förträngning av luftrören som kan behandlas med luftrörsvidgande läkemedel.

Ansträngningstest

Ett ansträngningstest innebär att patienten får anstränga sig kraftigt under kort tid, exempelvis genom att springa på ett löpband. Läkaren har möjlighet att mäta hur stor ansträngning det behövs för att det ska ge upphov till astmasymptom. Det är en bra och enkel metod som patienten lätt kan återkoppla till sig själv. Med detta test kan läkaren också se om patienten är i allmänt dålig kondition, vilket inte är ovanligt för vuxna astmapatienter. Barn med astma har däremot i allmänhet god kondition.

Hyperaktivitetstest

För att testa hur känsliga luftrören är kan läkaren låta patienten göra ett test via inandning, ett så kallat hyperaktivitetstest. Kall, torr luft eller ämnen som patienten är allergisk mot andas in, och läkaren kan mäta hur överkänslig patienten är.

Kväveoxid i utandningsluft

Förhöjd halt av kväveoxid i utandningsluften visar om det finns en inflammation i luftvägarna. Förhöjda kväveoxidnivåer sjunker vid behandling och ökar vid försämringstillstånd. Nivåerna mäts genom att patienten blåser i en apparat, som går under namnet Niox. Det är ett enkelt test som säkert kommer att användas allt mer.

För information om mindre vanliga undersökningar som skiktröntgen, bronkoskopi och biopsi samt  olika sorters läkemedel - ladda ner eller beställ vår skrift om astma.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om astma som är faktagranskad av Gunilla Hedlin, professor och verksam vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-04