Astma behandling

När man misstänker astma görs först en utredning. I utredningen ingår ofta olika allergitest och lungfunktionen mäts med olika metoder. Vid konstaterad astma sätter man in läkemedel som i allmänhet andas in.

Basen för astmabehandling är inflammationsdämpande och luftrörsvidgande mediciner. Kortisonpreparat som man andas in kallas inhalationssteroider, och läkemedlet dämpar inflammationen i luft rören samt läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet och många kan då leva ett i stort sett normalt liv.

Kortison som man andas in verkar inte snabbt utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt. Det finns även andra läkemedel som har inflammationsdämpande effekt vid astma.

De flesta astmatiker har god hjälp av luftrörsvidgande mediciner, vanligen i form av beta-2-stimulerare, för att lindra och förebygga astmaanfall. De luftrörsvidgande läkemedlen hjälper till att vidga luft rören genom att musklerna runt luftrören slappnar av. Läkemedlen används både vid akuta astmaanfall (kortverkande) och regelbundet (långverkande) för att undvika astmabesvär.

Beta-2-stimulerare används mest i inhalationsform och ger snabb lindring vid andnöd. De kan tas förebyggande, exempelvis inför en idrottslektion i skolan eller en joggingtur. De kan också hjälpa vid astmabesvär en kall vinterdag, eller vid astmaanfall i samband med en förkylning.

Patienter med svår astma eller kombination av astma och andra sjukdomar behöver vanligen också andra mediciner.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Solna
Uppdaterat: 2018-05-07