Stroke behandling

Behandlingarna skiljer sig åt beroende på om den strokedrabbade fått en blödning eller en blodpropp i hjärnan. Det är viktigt att snabbt ställa rätt diagnos eftersom den är helt avgörande för vilken behandling som ska sättas in.

Man kan inte skilja en hjärninfarkt från en hjärnblödning bara genom symptomen. Rätt diagnos kan ställas först efter en undersökning av hjärnan antingen med skiktröntgen, datortomografi eller med magnetkameraundersökning.

Hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan

Trombolys

Så kallad trombolys, proppupplösande behandling, kan ges till vissa patienter i det hyperakuta skedet för att lösa upp den propp som orsakat stroketillståndet och därmed begränsa hjärnskadans omfattning. Behandlingen ges intravenöst, det vill säga som ett dropp i armen. Trombolys ökar möjligheten att bli funktionellt återställd efter stroke, särskilt om den ges mycket snabbt efter ett insjuknande. Just tiden mellan insjuknandet och trombolysstart är en faktor av största betydelse och i nuläget stödjer forskningen att trombolys måste startas inom 4,5 timmar efter insjuknandet.

Trombektomi

I takt med successivt förbättrade möjligheter till snabb neuroradiologisk diagnostik har tekniken att mekaniskt avlägsna blodproppar accelererat sedan mitten av 00-talet. Med hjälp av mycket små verktyg som förs upp genom pulsådersystemet från ljumsken upp till ett tilltäppt kärl i hjärnan kan man med den senaste tekniken dra ut och avlägsna blodproppen. En annan teknik som är under utveckling är att man suger ut proppen.

En förutsättning för utveckling av trombektomi är möjligheten att på några få minuter få bilder av hjärnan, liksom bilder av hjärnartärerna och hjärnans blodflöde. Det ger möjlighet att omedelbart värdera om hjärnans vävnad är skadad, om och var det finns en blodpropp och hur den blodproppen påverkar hjärnans blodflöde.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus, vilket ställer stora krav på snabba transporter inom landet om det ska vara möjligt att upprätthålla en jämlik vård.

Acetylsalicylsyra och andra läkemedel

Acetylsalicylsyra (ASA) i låg dos givet så snart som möjligt efter hjärninfarkt ökar den drabbades möjligheter att överleva till ett normalt vardagsliv. ASA förhindrar bildning av blodproppar och sätts ofta in direkt vid TIA och stroke med snabbt övergående symptom.
För att förhindra återinsjuknande i stroke eller TIA består behandlingen av blodproppshämmande och i vissa fall av blodförtunnande läkemedel samt i regel också av blodfettssänkande statiner. Vid behov ges också blodtryckssänkande läkemedel.

Skallbensoperation

Malign mediainfarkt är en omfattande hjärninfarkt där det föreligger hög risk att hjärnan svullnar kraftigt i och omkring det skadade området. Eftersom skallbenet inte är elastiskt får hjärnan inte tillräckligt utrymme. Trycket i hjärnan stiger och dödligheten är mycket hög.
För att minska på trycket kan en neurokirurg såga ut en del av skallbenet och ”lyfta på locket” så att hjärnsvullnaden får utrymme. När svullnaden gått ner sys skallbiten fast igen. Ingreppet kallas hemikraniektomi och bör göras inom 48 timmar från insjuknandet

Hjärnblödning

Neurokirurgi

Det finns inga säkra vetenskapliga belägg avseende neurokirurgisk behandling av hjärnblödning. I vissa fall, i regel vid tryckstegring eller lägesförskjutningar i hjärnan, kan det finnas anledning för neurokirurger att öppna skallbenet och suga ut blödningen. Det finns dock inga övertygande forskningsdata som talar för någon säker fördel av ett sådant ingrepp vid blödningar i storhjärnan. Det finns något mer kunskap kring värdet av operation vid blödningar i lillhjärnan.

Operation av pulsåderbråck i hjärnan

Subaraknoidalblödning behöver ofta behandlas genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas invasivt utan läker spontant.

Vård på strokeenhet

Det är vetenskapligt bevisat att strokepatienter, oavsett ålder och sjukdomens svårighetsgrad, har störst chans att tillfriskna om de vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på vård av stroke. De gynnsamma effekterna syns även fem till tio år efter insjuknandet. Den här typen av vård minskar också behovet av boende på institution. 

Det specialutbildade teamet vid sjukhusets strokeenhet sköter akutvård, utredning och övervakning och inleder snabbt rehabiliteringen av patienten.

I varje team ingår läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut – och vid behov även kurator, logoped, psykiater, psykolog, neuropsykolog och dietist. Specialisterna arbetar efter ett fastställt, kombinerat vårdprogram. Vid utskrivningen från sjukhuset ska strokeenheten samordna ett väl genomdiskuterat och målinriktat vårdprogram med de vårdgivare som tar vid.

Vetenskapligt ansvarig:
Mia von Euler, docent och överläkare vid Karolinska institutets strokeforskningsnätverk, Södersjukhuset, Stockholm.
Uppdaterad: 2019-06-12