Stroke behandling

När någon drabbas av stroke (slaganfall) ökar chansen att personen överlever och kan leva ett normalt vardagsliv om man ger en låg dos ASA (acetylsalicylsyra, aspirin) inom de första 48 timmarna.

Behandling vid stroke
  • ASA, aspirin förhindrar bildning av blodproppar
  • Trombolythämmare
  • Waran, blodförtunnare
  • Statiner sänker blodfetter
  • Trombolys
  • Skallbensoperation

Vid stroke med snabbt övergående symptom sätter man ofta in behandling med ASA direkt. ASA förhindrar bildning av blodproppar genom att påverka blodplättarna. ASA ges dock inte till de patienter som får en hjärnblödning.

För att förhindra att patienten drabbas av flera stroke behandlar man med trombocythämmare, i vissa fall av blodförtunnande Waran. Vid behov ger man också statiner, som sänker blodfetterna. Blodtryckssänkande läkemedel ges också vid behov och gärna mediciner med flera olika angreppsmekanismer.

Trombolysbehandling vid stroke

Så kallad trombolys, proppupplösande behandling, kan ges till vissa patienter i det hyperakuta skedet för att lösa upp den propp som orsakat stroketillståndet. Därmed minskar man hjärnskadans utbredning. Medicinen ges intravenöst, det vill säga som dropp i armen, under en timmes tid. Det är en behandling som ger en klart ökad blödningsrisk, men,som i stora studiesammanställningar har visats ge klart positiv effekt.

Vid trombolysbehandling finns än så länge många restriktioner, bland annat tiden efter insjuknandet. En studie har visat effekt upp till 4,5 timmar efter insjuknandet och den tiden är nu (2010) föreslagen som ny övre tidsgräns för behandling. En annan av många begränsningar är att patienten ska vara högst 80 år. Begränsningarna studeras nu och sannolikt kommer betydligt fler patienter kunna erbjudas trombolysbehandling när kunskaperna har ökat. Prognosen förbättras ju snabbare behandlingen sätts in efter insjuknandet.

Det finns dock ytterligare faktorer än tiden som påverkar effekten vid proppupplösning. Men som vid alla syrebristtillstånd eftersträvas snabb behandling. För en person som bedöms kunna få trombolys gör man allt man kan för att korta alla ledtider fram till behandlingsstart: Från SOS Alarm och ambulans, via akutmottagning och röntgen, till strokeenheten.

Skallbensoperation 

Malign mediainfarkt är en omfattande hjärninfarkt där det föreligger hög risk att hjärnan svullnar kraftigt i och omkring det skadade området. Eftersom skallbenet inte är elastiskt får hjärnan inte tillräckligt utrymme. I dessa fall stiger trycket i hjärnan och dödligheten är mycket hög.

En speciell behandling för att minska på trycket kallas hemikraniektomi. Ingreppet bör göras inom 48 timmar från insjuknandet och innebär att neurokirurgen sågar ut en del av skallbenet, "lyfter på locket", och hjärnsvullnaden kan svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden gått ner sys skallbiten fast igen. Studier visar att ingreppet kan minska antalet dödsfall med 50 procent.

Neurokirurgi vid hjärnblödning

Det finns inga säkra vetenskapliga belägg avseende behandling av hjärnblödning. I vissa fall, i regel vid tryckstegring eller lägesförskjutningar i hjärnan, kan det finnas anledning för neurokirurger att öppna skallbenet och suga ut blödningen. Det finns dock inga övertygande forskningsdata som talar för att blödningar i storhjärnan har någon fördel av ett neurokirurgiskt ingripande. Det finns lite mer kunskaper kring värdet av operation vid lillhjärneblödningar och vid blödningar hos patienter som behandlas med blodförtunnande Waran.

Operation av pulsåderbråck

Subarkanoidalblödning behöver i vissa fall behandlas genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma, eller utan operation, med hjälp av angiografi, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas invasivt utan läker spontant.

Vård på strokeenhet

Den grundläggande strokevården ges och utgår från strokeenheten. Efter akutmottagningens inledande insatser tar det specialutbildade teamet vid sjukhusets strokeenhet över. De sköter akutvård, utredning och övervakning och inleder snabbt rehabiliteringen av patienten.

I varje team ingår läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut – och vid behov även kurator, logoped, psykiater, psykolog, neuropsykolog och dietist. Specialisterna arbetar efter ett fastställt, kombinerat vårdprogram. Vid utskrivningen från sjukhuset ska strokeenheten samordna ett väl genomdiskuterat och målinriktat vårdprogram med de vårdgivare som tar vid.

Komplikationer efter stroke

Under den första tiden efter insjuknandet är en av huvuduppgifterna för vårdteamet att upptäcka och förebygga komplikationer. Strokesymptomen förvärras under de första tre till fyra dygnen hos omkring 20 till 40 procent av patienterna. Vanliga orsaker till förvärrade symptom utöver själva hjärnskadan är högt blodtryck, högt blodsocker, lunginflammation, feber eller blodpropp i benet.

Teamet är uppmärksamt på om patienten har svårt att orientera och koncentrera sig eller har besvär med vissa rörelser. De utreder om problemen beror på skador i hjärnan, på sjukdom eller annat.

Språkförmågan testas så fort som möjligt, eftersom kommunikationsförmågan är en så väsentlig funktion. Personens förmåga att förflytta sig kartläggs. Svårigheter att bibehålla eller ändra kroppsställning i sängen och tendenser till att förlora balansen i samband med uppstigning noteras.

På strokeenheten får man hjälp med tidig träning och sjukgymnastik, och vid oförmåga att gå ges ofta lågdos heparin, ett läkemedel som hindrar blodet från att levra sig. Man försöker också fastställa om patienten har drabbats av depression.

Satsning på utökad strokevård

Det är vetenskapligt bevisat att strokepatienter, oavsett ålder och sjukdomens svårighetsgrad, har störst chans att tillfriskna om de vårdas på en avdelning specialiserad på vård av stroke. De gynnsamma effekterna syns även fem till tio år efter insjuknandet. Den här typen av vård minskar också behovet av boende på institution. 2009 års uppföljningm i kvalitetsregistret Riks-Stroke visar att 86,5 procent av de patienter som drabbats av akut stroke fick vård på en strokeenhet i Sverige, som ligger väl framme inom detta område. Enligt de Nationella riktlinjerna för strokesjukvård 2009 rekommenderas en utökad satsning runt om i Sverige. Bäst effekt har den typ av strokeenhet som både tar om hand akutfasen och den inledande rehabiliteringen.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om stroke som är faktagranskad av Veronica Murray, Med Dr, Danderyds sjukhus.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-22