Behandling stroke - Hjärt-Lungfonden

Stroke behandling

När någon drabbas av stroke skiljer sig behadlingen åt om stroken orsakas av en blödning eller en blodpropp i hjärnan.

Trombolysbehandling vid stroke orsakad av blodpropp

Vid stroke som orsakats av en blodpropp kan så kallad trombolys, proppupplösande behandling, ges i det hyperakuta skedet. Om proppen löses upp snabbt, kan hjärnskadans utbredning minska. Medicinen ges intravenöst, det vill säga som dropp i armen. Behandlingen ökar risken för blödning, men stora studiesammanställningar visar ändå klart positiv effekt.

Vid trombolysbehandling finns än så länge många restriktioner, bland annat tiden efter insjuknandet. För att få effekt bör behandlingen sättas in inom 4,5 timmar efter symptomdebut, ju tidigare desto bättre. Prognosen förbättras ju snabbare behandlingen sätts in efter insjuknandet. För en person som bedöms kunna få trombolys gör man allt man kan för att korta alla ledtider fram till behandlingsstart. Från SOS Alarm och ambulans, via akutmottagning och röntgen, till strokeenheten.

ASA vid stroke orsakad av blodpropp

ASA, som är en förkortning för acetylsalicylsyra, är ett blodproppshämmande läkemedel som förhindrar bildning av blodproppar genom att påverka blodplättarna. ASA givet inom de första 48 timmarna efter symptomdebut ökar patientens möjligheter att leva ett normalt liv efter stroke. Vid TIA och stroke med snabbt övergående symptom sätts ASA ofta in direkt om trombolysbehandling inte är möjligt på grund av att för lång tid gått sedan insjuknandet eller att det finns riskfaktorer som gör trombolysbehandling för riskfylld.

För att förhindra att patienten drabbas av flera stroke behandlar man med trombocythämmare, i vissa fall med blodförtunnande medel. I regel ger man också statiner, som sänker blodfetterna. Blodtryckssänkande läkemedel ges också vid behov.

Trombektomi vid stroke orsakad av blodpropp

Om den ischemiska stroken, hjärninfarkten, orsakats av en större propp är trombektomi vanligen den effektivaste behandlingen. Trombektomi, det vill säga tekniken att avlägsna stora blodproppar ur hjärnans kärl på mekanisk väg, har utvecklats snabbt. Med hjälp av mycket små verktyg som förs upp genom pulsådersystemet från ljumsken till hjärnan kan man med den senaste tekniken, som kallas stent retrievers, genomborra proppen och där fälla ut ett nät som fastnar i proppen. Därefter kan hela proppen dras ut och avlägsnas.

Trombektomi bör också göras så snart som möjligt efter insjuknandet men kan ibland vara aktuellt inom ett större tidsfönster än trombolys. Metoden har i studier visat sig påtagligt förbättra prognosen och förkorta rehabiliteringstiden för personer som drabbats av svår stroke.

Trombektomi kan endast utföras av specialutbildade läkare och kräver tillgång till särskild utrustning och metoden används än så länge vid ett fåtal sjukhus i Sverige dit patienter från andra delar av Sverige skickas.

Skallbensoperation vid stroke

Malign mediainfarkt är en omfattande hjärninfarkt där det föreligger hög risk att hjärnan svullnar kraftigt i och omkring det skadade området. Eftersom skallbenet inte är elastiskt får hjärnan inte tillräckligt utrymme. I dessa fall stiger trycket i hjärnan och dödligheten är mycket hög.

En speciell behandling för att minska på trycket kallas hemikraniektomi. Ingreppet bör göras inom 48 timmar från insjuknandet och innebär att neurokirurgen sågar ut en del av skallbenet, "lyfter på locket", och hjärnsvullnaden kan svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden gått ner sys skallbiten fast igen. Studier visar att ingreppet kan minska antalet dödsfall med 50 procent.

Neurokirurgi vid hjärnblödning

Det finns inga säkra vetenskapliga belägg avseende behandling av hjärnblödning. I vissa fall, i regel vid tryckstegring eller lägesförskjutningar i hjärnan, kan det finnas anledning för neurokirurger att öppna skallbenet och suga ut blödningen. Det finns dock inga övertygande forskningsdata som talar för att blödningar i storhjärnan har någon fördel av ett neurokirurgiskt ingripande. Det finns lite mer kunskaper kring värdet av operation vid lillhjärneblödningar.

Operation av pulsåderbråck

Subarkanoidalblödning behöver i vissa fall behandlas genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma, eller utan operation, med hjälp av angiografi, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas invasivt utan läker spontant.

Vård på strokeenhet

Den grundläggande strokevården ges och utgår från strokeenheten. Efter akutmottagningens inledande insatser tar det specialutbildade teamet vid sjukhusets strokeenhet över. De sköter akutvård, utredning och övervakning och inleder snabbt rehabiliteringen av patienten.

I varje team ingår läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut – och vid behov även kurator, logoped, psykiater, psykolog, neuropsykolog och dietist. Specialisterna arbetar efter ett fastställt, kombinerat vårdprogram. Vid utskrivningen från sjukhuset ska strokeenheten samordna ett väl genomdiskuterat och målinriktat vårdprogram med de vårdgivare som tar vid.

Komplikationer efter stroke

Under den första tiden efter insjuknandet är en av huvuduppgifterna för vårdteamet att upptäcka och förebygga komplikationer. Strokesymptomen förvärras under de första tre till fyra dygnen hos mellan 20 och 40 procent av patienterna. Vanliga orsaker till förvärrade symptom utöver själva hjärnskadan är högt blodtryck, högt blodsocker, lunginflammation, feber eller blodpropp i benet.

Teamet är uppmärksamt på om patienten har svårt att orientera och koncentrera sig eller har besvär med vissa rörelser. De utreder om problemen beror på skador i hjärnan, på sjukdom eller annat.

Språkförmågan testas så fort som möjligt, eftersom kommunikationsförmågan är en så väsentlig funktion. Personens förmåga att förflytta sig kartläggs. Svårigheter att bibehålla eller ändra kroppsställning i sängen och tendenser till att förlora balansen i samband med uppstigning noteras.

På strokeenheten får man hjälp med tidig träning och sjukgymnastik och man försöker också fastställa om patienten har drabbats av depression.

Det är vetenskapligt bevisat att strokepatienter, oavsett ålder, kön, stroketyp eller sjukdomens svårighetsgrad, har störst chans att tillfriskna och minska konsekvenserna av stroken om de vårdas på en avdelning specialiserad på vård av stroke. De gynnsamma effekterna syns även fem till tio år efter insjuknandet. Den här typen av vård minskar också behovet av boende på institution. I Sverige får drygt 91 procent av de som drabbas av akut stroke vård på en strokeenhet någon gång under vårdtiden. Allra bäst är om man kan komma dit direkt från akuten.

Behandling av stroke som beror på en propp (ischemisk stroke)

  • Trombolys inom 4,5 timmar efter symptomdebut
  • Trombektomi vid stora blodproppar
  • Eventuell skallbensoperation
  • Blodproppshämmande läkemedel*
  • Blodförtunnande läkemedel, vid förmaksflimmer*
  • Statiner*

Behandling av stroke som beror på en blödning (hemorragisk stroke)

  • Blodtryckssänkande läkemedel*
  • Eventuell skallbensoperation

* vanligen livslång behandling


Vetenskapligt ansvarig:
Mia von Euler, docent/överläkare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Solna/VO Internmedicin, Södersjukhuset, Stockholm
Uppdaterad: 2018-05-07