Hjärtrytmrubbningar kvinnor

Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män. Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är ofta tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos äldre uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av åderförfettning i kranskärlen som orsakar syrebrist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel.

Olika rubbningar i det så kallade retledningssystemet i hjärtat kan leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi, eller snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är vanligare hos män, medan takykardi är vanligare hos kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regelbunden eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan upplevas som extraslag eller hjärtklappning. Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika ofta på att det föreligger rubbningar i sinusknutans funktion som att det finns hinder för impulsfortledningen mellan förmak och kammare.

Symptom bradykardi

Symptomen vid bradykardi är vanligen plötslig svimning eller plötslig yrsel, andra vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning. Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat slår i betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken beror ofta på en elektrisk rundgång eller att ett område med enstaka celler, som har förmåga att aktivera hjärtat, arbetar snabbare än vad sinusknutan gör. Symptomen är hjärtklappning, yrsel och ibland svimning och bröstsmärta.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet än män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt. Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signalerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken. Man kan beskriva det som att förmaksmuskulaturen "flimrar" med knappt synliga, oregelbundna rörelser.

Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar de alldeles för fort och förmaken hinner varken fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sammandragningarna. Även de signaler som förs över från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna, liksom pulsen.

Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Den som lider av förmaksflimmer har därför ofta nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning och hjärtklappning i vila. Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till blodpropp i hjärnan och därmed till stroke.

En typ av hjärtrytm som är vanligare hos kvinnor

En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvinnor än hos män är avnrt, även kallad av-nodal återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elektriska impulser, som normalt skulle skickas genom retledningssystemet, också genom en nyskapad extraväg i hjärtats elektriska system. I själva avknutan finns då två impulsvägar i stället för en och där kan det bli elektrisk rundgång. Detta innebär en risk för hjärtrusning. Anfallen kommer plötsligt och försvinner lika spontant och kan vara i allt från några minuter till timmar.

Utredning

Rytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara, exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubbningar i hjärtat kan oftast konstateras med manuell pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning, ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtrytmen under 24 timmar. I vissa fall krävs undersökning med ultraljud eller magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om kvinnors hjärtan som är faktagranskad av professor Jan Nilsson, Skånes universitetssjukhus.

Sidan senast uppdaterad 2016-04-28