Håkan Mogren behövde ett nytt hjärta

Ett hjärtbyte har gett Håkan Mogren det han kallar ett extra liv. Han är tacksam för tiden och tar noga vara på den.

Håkan Mogren om forskningens framsteg

– Det är fantastiskt att man kan byta hjärta. Men det är också en stor utmaning att hålla patienten vid liv fram till hjärtbytet, och efteråt väntar livslång medicinering som hindrar kroppen från att stöta bort det transplanterade organet. Allt detta är resultatet av avancerad forskning.      

Håkan Mogren, en av Näringslivssveriges ledare sedan 1970-talet, lever med nytt hjärta. Länge märktes den knappt, den ärftliga hjärtsjukdom som han levt med sedan barndomen. Han har också varit noga med att inte bli en synonym med sin diagnos.
– Det har varit viktigt för mig att bli sedd som personen Håkan och inte som en sjukdom. När jag fick diagnosen kände jag mest att det var bra med en förklaring, men för övrigt betydde den inte så mycket för mig. 

Fick diagnosen hypertrofisk kardiomyopati

Diagnosen hypertrofisk kardiomyopati ställdes först när Håkan Mogren var 32 år. Just då rusade hans liv fram och karriären gick spikrakt uppåt. Han berättar att han har levt ”helt galet” givet sin diagnos; lite sömn, mycket stress, många resor och inte så noga med kosten alla gånger. Men ögonen glittrar:
– Min drivkraft har varit en enorm arbetsglädje och jag kan räkna mina yrkesmässiga pest- och pinadagar på ena handens fingrar. Och så älskar jag att ha med människor att göra. Min sjukdom har aldrig begränsat min prestationsförmåga eller mitt tempo.
Det tidiga 00-talet blev en prövningens tid. Med tilltagande hjärtsvikt började hjärtat slå extraslag, orken blev sämre och han fick vätska i lungorna. En pacemaker stabiliserade läget och en tid senare väckte hans läkare tanken på ett nytt hjärta. 

Hjärtbytet – en investering för livet

Den 2 augusti 2009 ringde telefonen. Ett hjärta var på väg till Karolinska sjukhuset i Solna. Någon timme senare var Håkan Mogren på plats.
Där väntade teamet med kirurger, narkosläkare och sjuksköterskor. Klädda i fritidskläder hade de alla ryckt in för hans skull. Det var gripande.

Håkan Mogren var aldrig rädd

– Som det var då kunde jag fortsätta må så dåligt som jag gjorde och leva två månader till. Eller så kunde jag få ett nytt liv. Det var aldrig ett svårt val. Sedan dess njuter Håkan Mogren av sitt ”extra liv”.
– Jag umgås mycket med dem som står mig nära. Jag ägnar mig inte åt tjafs utan åt glädje. Allt jag upplever nu är en bonus och det är ju så modernt med bonusar, säger han och ler.

Vad är hypertrofisk kardiomyopati?

Hypertrofisk kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln eller väggen mellan kamrarna är förtjockad. Det kan leda till förträngningar i höger eller vänster kammare som gör att hjärtat får svårt att pumpa ut blodet ur kammaren. Symptomen är andfåddhet, hjärtklappning och/eller yrsel eller svimning vid fysisk ansträngning.

Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till plötsligt hjärtstopp hos barn och ungdomar och risken att drabbas är störst strax före och i början av puberteten. I allmänhet behandlas sjukdomen med läkemedel som minskar risken för allvarliga symptom och gör att vidare förtjockning av hjärtmuskeln går långsammare.

Om förträngningarna i kamrarnas utflöden blir uttalade kan operation bli nödvändig. Hypertrofisk kardiomyopati är nästan alltid en ärftlig sjukdom men den kan vara dold i släkten under lång tid eftersom de lindriga fallen aldrig blir upptäckta.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-17