Svår hjärtsvikt ledde till hjärtbyte

För drygt tre år sedan fick Magnus Hedqvist diagnosen hjärtsvikt och dilaterad kardiomyopati. Ett hjärtbyte räddade hans liv.

Magnus råd till dig som har hjärtsvikt
  • Det är svårt att ge goda råd till andra som har hjärtsvikt. För mig blev hjärtbytet ett alternativ, men så är det inte för alla. Jag tror att det bästa man kan göra för en människa i det läget är att finnas där som stöd och på olika sätt försöka locka den som inte mår bra ur sin sjukdomsbubbla.
  • När jag var som sjukast försökte jag fokusera på det jag kunde göra, inte på det jag inte klarade av.
  • Ett mer handfast råd är att prata med din läkare om du inte är nöjd med läkemedelsbehandlingen. Jag upplevde biverkningar och fick möjlighet att byta medicin.

Magnus Hedqvist, 51 år och präst till yrket, insåg att något inte stod rätt till med hälsan sommaren 2011.

– Orken stämde inte, till exempel blev jag väldigt andfådd när jag spelade boll med barnen. Dessa tidiga signaler förklarade jag för mig själv med att jag bara hade fått sämre kondis.

Han kände sig allt oftare trött och nedstämd.

– Min fru nämnde min dåliga ork för en gemensam vän som är hjärtläkare. Han tyckte att vården borde titta på detta och så kom det igång.

Oron: Pappan dog i akut hjärtflimmer

Undersökningarna visade att Magnus Hedqvist hade hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdomen dilaterad kardiomyopati. Beskedet väckte starka minnen och känslor. Hans egen pappa dog i akut hjärtflimmer endast 48 år gammal.

– Sedan min pappa dog har jag undrat om jag själv skulle få fylla 48 år, men jag har sagt till mig själv att jag lever sundare än han gjorde. Allt detta revs upp när läkaren gav mig beskedet.

I början av 2013 fick han en ICD, en liten defibrillator, inopererad, men sjukdomen påverkade livet i allt högre grad.

Hjärtbyte enda lösningen

Magnus Hedqvist kallades till Skånes universitetssjukhus i Lund för en transplantationsutredning och bedömdes vara för frisk för ett hjärtbyte. Några månader senare blev han vid ett par tillfällen akutintagen på Växjö lasarett. Ena gången med en propp i benet.

– De informerade universitetssjukhuset i Lund om att mitt läge hade försämrats. I oktober 2013 blev det en ny transplantationsundersökning. Sedan tog det bara ett par veckor innan jag fick ett nytt hjärta.

I backspegeln är det mycket han känner tacksamhet för. Bland annat att det har gått förhållandevis fort och att han kunde arbeta in i det sista

– Jag mår inte riktigt som innan, men det är också svårt att säga… vilket innan? Jag minns inte när jag var riktigt frisk. Men nu kan jag göra allt och leva som jag vill. Jag pallar det mesta och är enormt tacksam över det. Och jag tror att min familj märker av det också. 

Magnus Hedqvist

Fakta hjärtsvikt och dilaterad kardiomypati

Dilaterad kardiomyopati är en benämning för sjukliga förändringar i hjärtmuskulaturen. Den dilaterade – uttänjda – hjärtväggen i vänster kammare är försvagad. Det leder till nedsatt pumpförmåga och symptom som andfåddhet och trötthet. Många drabbade har en viss hjärtsvikt redan när diagnosen ställs, hos andra utvecklas den ofta med tiden.

Hos enstaka personer kan tillståndet leda till en så kraftig försvagning av hjärtats pumpkraft att en hjärttransplantation blir enda räddningen. Orsaken till dilaterad kardiomyopati är ofta oklar. Någon behandling som botar själva felet i hjärtmuskeln känner man inte till i dag.   

Hjärtsvikt utvecklas ofta långsamt och sjukdomstecknen blir tydliga först när tillståndet har funnits en tid. Kroppen försöker i det längsta anpassa sig för att dölja eller kompensera för hjärtsvagheten. Hjärtat kan exempelvis tänjas ut och bli större, vilket för en tid ökar hjärtmuskelns kraft. Ytterligare en anpassning som hjärtat gör, är att öka antalet hjärtslag per minut för att bibehålla den mängd blod som pumpas ut i kroppen.

Cirka 200 000 svenskar lider av hjärtsvikt som kan vara svårt invalidiserande och är förknippad med hög dödlighet. Hjärt-Lungfondens forskningsmål inom tio år är att utveckla ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv.

Sidan senast uppdaterad 2015-08-24