Hennes hjärta styrs av medicinerna

En sommar för ett par år sedan kände sig Marie Lindwall, 54 år, märkligt andfådd och orkeslös. Efter många vändor på vårdcentralen kom hon slutligen till en specialist som förstod att hon hade hjärtsvikt. I dag mår hon bättre tack vare den medicinska behandlingen.

Symptomen kom smygande. Sommaren 2006 märkte Marie Lindwall, 54 år, bosatt i Göteborg och högstadielärare i svenska och franska att konditionen blev allt sämre.

– Först tänkte jag att det berodde på att jag blivit äldre och med åren gått upp i vikt. Men till sist sökte jag upp vårdcentralen och läkaren där hävdade att jag hade astma, berättar Marie.

Trots starka astmamediciner blev situationen inte bättre, snarare tvärtom. Efter några fler vändor på vårdcentralen och en spirometrimätning som var svår att tyda kändes situationen ohållbar för Marie. Hon funderade på om det var hjärtat som låg bakom hennes besvär.

– Hjärtat slog så oregelbundet och jag blev bara sämre och sämre. Benen svullnade och jag orkade inte ens promenera på plan mark. Jag var så trött att det svartnade för ögonen, säger hon.

På grund av svullnaden i benen skrev läkaren ut diuretika, det vill säga vätskedrivande medel.

– Det hjälpte enormt, allt kändes lättare. I det läget bestämdes det också att jag skulle få en röntgen av hjärta och lungor, berättar hon.

Ändrad livssituation

Efter flera månaders väntan fick hon svaret på röntgenundersökningen. Det visade sig att hjärtat var kraftigt förstorat och efter en remiss till ett specialistsjukhus genomfördes en ultraljudsundersökning av hjärtat samt EKG. Med resultaten i sin hand kunde läkaren konstatera att läget var allvarligt.

– Han var invärtesmedicinare, men såg genast att hjärtat fungerade uruselt. "Du ska remitteras till kardiologen", sade han till mig, och samma dag, för att inte spilla mer tid, satte han in ACE-hämmare som medicinsk behandling.

Marie Lindwall remitterades till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där fick hon diagnosen hjärtsvikt och ganska snart ändrades livssituationen i en mer positiv riktning.

Vid hjärtsvikt sätts olika mediciner in som blockerar stresshormoner och som stärker hjärtat så att det orkar pumpa runt blodet i kroppen. Doserna trappas gradvis upp och i dag ligger Marie Lindwall på sin optimala dos av ARB-hämmare, betablockerare och en liten dos spironolakton som är kaliumsparande. De vätskedrivande medel som Marie måste ta av och till mot ödem i kroppen ökar nämligen risken för kaliumbrist.

Nödvändiga mediciner

Det är många mediciner, men absolut nödvändiga för Marie:

– När jag fick betablockerarna – gud så skönt det var... Hjärtat rusar inte längre eller så omotiverat som det gjorde förr. Jag har heller inga extraslag på kvällarna. ACE-hämmarna byttes ut mot ARB-hämmare eftersom jag fick hosta av dem. Jag kunde knappt prata och det är inte så lyckat när man är lärare, ler Marie.

Dosjusteringen av medicinerna skedde på en så kallad hjärtsviktsmottagning, men i dag kan Marie oftast sköta frågor kring sin sjukdom och receptutskrivning via telefonsamtal med en hjärtsviktssköterska.

– Jag känner mig mycket bättre. Hjärtat är styrt av medicinerna och det får bete sig på ett begränsat sätt. Det innebär att jag också är begränsad rent fysiskt sett, men jag tänker "okej då, jag får gilla läget".

I dag handlar Maries liv till stor del om att återfå kraft och energi, det förstår man när hon berättar om sin vardag. Vissa dagar känns det tungt, hon måste vila mycket och orkar inte alltid med allt hon skulle vilja och längtar efter. Men sitt yrke som högstadielärare tänker hon inte ge upp.

– När jag mådde som sämst, innan jag hade diagnosen, arbetade jag faktiskt heltid. Min läkare på Sahlgrenska sjukskrev mig sedan och det var jätteskönt. Nu arbetar jag femtio procent och det känns rätt lagom. Jag sover mycket och tar gärna en tupplur på eftermiddagen.

För att utreda den bakomliggande orsaken till hjärtsvikten har Marie bland annat genomgått en kranskärlsröntgen. Det visade sig att hon har friska kärl, vilket är en lättnad för henne i sammanhanget.

– Min läkare tror att hjärtsvikten har utlösts av att jag har gått med ett obehandlat högt blodtryck under lång tid, men senast jag var på kontroll låg det fint. Ett bra blodtryck är nog en förutsättning för att hjärtat ska kunna återhämta sig, säger hon.

Många med hjärtsvikt har fel diagnos

Vid många sjukdomstillstånd kan en läkare ställa en första diagnos utifrån patientens symptom. Så är inte fallet vid hjärtsvikt. Enligt vissa studier har varannan hjärtsviktspatient i öppenvården fel diagnos. Marie råkade bli en av dessa patienter och när hon tänker tillbaka på alla turer på vårdcentralen blixtrar hon till.

– Jag är arg. Arg över att ingen tog mina symptom på allvar. I dag tar jag inga astmamediciner alls – jag har pollenallergi, men absolut ingen astma.

När hon tänker framåt känns framtiden lite oviss.

– Ibland funderar jag på vilken prognos jag har, men det finns inga svar, ingen kristallkula att titta i. Vissa dagar kan det kännas motigt, men jag hoppas att orken och energin jag hade tidigare kommer tillbaka. Det får ta sin tid för hjärtat att återhämta sig och jag får göra det bästa av min situation helt enkelt, säger Marie.

Sidan senast uppdaterad 2015-08-24