Leva med hjärtsvikt

Hjärtsvikten gör att man orkar mindre. I stor utsträckning kan man ändå påverka hur man mår genom att ta sina mediciner och genom att ändra sina levnadsvanor.

Eftersom hjärtsvikt delvis är en livsstilssjukdom är det bra om man kan genomföra några positiva livsstilsförändringar. Det kan handla om att sluta röka eller se över sina mat- och dryckesvanor. De flesta mår bra av att utöva en lämplig motionsform eller gå ner i vikt om det är nödvändigt. Överkonsumtion av alkohol kan också leda till hjärtsvikt, och om så är fallet bör patienten helt avstå från alkohol. Regelbunden motion kan däremot förbättra hjärtsvikt. En annan viktig bit är att hitta en balans i livet och att lära sig lyssna på kroppens signaler.

Medicinering

Det är oerhört viktigt att man som hjärtpatient följer sina ordinationer och är ärlig i kontakten med sin läkare. Ta de ordinerade medicinerna regelbundet och i rätt dos. Syftet med läkemedelsbehandlingen är att man ska må så bra som möjligt, vara symptomfri, slippa sjukhusvård och förlänga livet. Medicinerna gör att livskvaliteten höjs eftersom man orkar betydligt mer.

Till skillnad från många andra läkemedel är hjärtsviktsmedicinerna inte en kur som man slutar med när man mår bra. Medicineringen är livslång och man får aldrig avbryta behandlingen på eget bevåg. Inte heller får doserna ändras eller mediciner tas bort på egen hand, även om man tycker sig må bra igen. Behandlingsprogrammet är individuellt anpassat och väl genomtänkt, därför måste varje beslut om medicinering och vilka doser som ska tas ske i samråd med läkare och sköterska, och i vissa fall av hjärtspecialist.

Enligt läkarens eller hjärtsviktssköterskans föreskrifter kan man själv tillfälligt öka de vätskedrivande medicinerna om andfåddheten ökar eller om benen svullnar.

Vaccination

Infektioner ökar belastningen på hjärtat. Man bör därför undvika kontakt med förkylda personer och se till att man vaccinerar sig mot influensa varje år. Rekommendationen är att man därutöver vaccinerar sig mot pneumokocker, det vill säga lunginflammation, vart femte till sjätte år.

Lämplig motion

Flera studier visar att motion inte bara ökar den fysiska prestationsförmågan utan också det allmänna välbefinnandet, livskvaliteten och överlevnaden.

Rekommendationen är att man rör på sig i den utsträckning man orkar, och att man provar sig fram till en typ av motion som känns bra. Tre till fyra promenader i veckan, minst en halvtimme åt gången kan vara en lämplig motionsform.

Personer med hjärtsvikt bör få en remiss till en sjukgymnast med kunskap om hjärtsvikt. Läkaren eller sjukgymnasten kan ordinera andra träningsprogram, exempelvis i simbassäng.

Om den fysiska prestationsförmågan är kraftigt nedsatt är så kallad perifer muskelträning lämplig. Vid motionstillfället tränar man en muskelgrupp i taget för att inte belasta hjärtat för mycket.

Nyttig kost och mindre salt

Övervikt är arbetsamt för hjärtat och kan öka belastningen på blodcirkulationen och kroppens organ. Hjärtsviktspatienter med ett kroppsmasseindex, BMI, över 27 bör gå ned i vikt. För att gå ned i vikt bör man äta mindre, men välja näringsrik och mättande mat, samt röra på sig regelbundet.

Vid uttalad hjärtsvikt är undernäring dock vanligare. Dålig matlust, illamående och dåligt näringsupptag i svullna tarmar kan ligga bakom undervikten. Måltiderna bör vara små, ätas ofta och bestå av energirik mat. Även mellanmål rekommenderas. Vid behov kan en dietist vara till hjälp.

För att må bra bör de flesta personer med hjärtsvikt inte salta extra på maten och inte heller salta för mycket vid matlagningen. Ett för stort intag av salt kan öka svullnaden i kroppen vilket belastar hjärtat och förvärrar hjärtsvikten.

Vätskeintag

Det traditionella rådet vid hjärtsvikt är att man begränsar vätskeintaget till cirka 1,5 till 2 liter vätska per dygn. För stora intag av vätska kan förvärra symptomen.

Den vätskedrivande behandlingen brukar öka törsten. För att släcka törsten kan man suga på isbitar, eller på gurk- och citronskivor. Det kan även hjälpa om man tuggar på salivstimulerande tabletter. Man bör undvika sötade drycker och saltrika drycker som mineralvatten eftersom de ökar törsten.

Viktkontroll

För att kontrollera att kroppen inte samlar på sig för mycket överskottsvätska bör man väga sig regelbundet, cirka två till tre gånger i veckan. Det bästa är om man väger sig på morgonen efter vattenkastning, utan kläder och före frukost. En tidig varning om att kroppen samlar på sig vätska är en plötslig viktuppgång på ett till två kilo under veckan.

Kontrollera svullnad

Varje dag bör man känna på benen och vristerna om de är svullna. Ett enkelt sätt att få ned bensvullnad och minska vätskemängden är att placera benen i högläge. Vid benödem kan sviktsjuksköterskan eller distriktssköterskan hjälpa till att prova ut stödstrumpor. Ibland kan vätskeansamlingen komma till lungorna. Det är ett tecken på försämring av tillståndet och man bör snarast ta kontakt med sjuksköterska eller läkare.

Undvik stress

Stress påverkar hjärtat negativt eftersom stressen ökar nivåerna av flera sorters stresshormoner i blodet. Adrenalin och noradrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klappar snabbare och blodtrycket höjs. Kortisol är ett annat stresshormon som i regel utsöndras vid långvarig stress. Det gör att vi bland mycket annat blir utmattade, att blodtrycket stiger och i förlängningen att risken för diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar. Promenader och annan motion kan vara avstressande. Rörelse gör att kroppen producerar mer endorfiner, som är kroppens lyckohormon.

Sexualitet

Erektionsstörningar är vanligt vid hjärtsvikt och kan bero på flera faktorer. Mer information kan man få på Impotenslinjen eller 08-550 52 000, begär medicinsk information.

Rökstopp

Rökare med hjärtsvikt måste sluta röka. Rökning är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och förvärrar hjärtsvikten. Rökning är kärlsammandragande och ökar risken för blodproppar. I röken finns ämnen som tar syrets plats i blodet, vilket innebär att blodet blir sämre syresatt.

Den som behöver hjälp med att sluta röka kan få stöd och råd av hjärtsviktssköterska eller i slutaröka-grupper på vårdcentralerna. Hjälp finns även på Sluta Röka Linjen, telefon 020-84 00 00.

Alkohol

Alkohol påverkar hjärtat och alla vävnader i kroppen. Alkoholkonsumtion kan leda till hjärtrytmrubbningar och högt blodtryck. När pulsen stiger ställs högre krav på hjärtat. Därför rekommenderas en måttlig konsumtion. Ett glas vin eller öl vid festliga tillfällen klarar hjärtat. Vid kardiomyopati, förtjockning av hjärtmuskeln eller väggen mellan kamrarna, som orakats av alkohol bör man dock helt avstå från alkohol.

Lider man av alkoholmissbruk finns hjälp på beroendekliniker och kommunala alkoholmottagningar, Länkarna samt Svenska rådet för alkohol- och beroendefrågor eller 08-640 40 70.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtsvikt som är faktagranskad av Cecilia Linde, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-07-04