Hur påverkas jag av diagnosen kroniskt förmaksflimmer?

Hur påverkas jag av diagnosen kroniskt förmaksflimmer? Jag är pensionär och har just fått diagnosen kroniskt förmaksflimmer. Hur kan detta påverka mig?

Förmaksflimmer finns hos mer än 3 procent av den vuxna befolkningen och är en folksjukdom. Förmaksflimmer är ovanligt före 50-årsåldern, men mer än 20 procent av alla 80-åringar har flimmer.

Det viktigaste är den ökade risken för stroke orsakad av propp, men riskens storlek beror bland annat på ålder, tidigare stroke/ TIA, hypertoni, hjärtsvikt, diabetes, åderförkalkningssjukdom och kön. Proppstrokerisken kan minskas med cirka 65 procent med blodförtunnande behandling. Därnäst är det viktigaste att flimret inte går så fort att hjärtat tröttas, vilket ofta kan undvikas med betablockerande behandling.

En del personer med flimmer besväras av hjärtklappning, obehagskänsla i bröstet och nedsatt kondition. Svårare symptom med andfåddhet, bröstsmärta eller yrsel/svimning kan förekomma. Vissa personer känner inte alls av sitt flimmer men risken för stroke är oberoende av symptom.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtrytmrubbningar
Vetenskapligt ansvarig: Lennart Bergfeldt, seniorforskare, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Datum: 2019-04-29