Hur påverkas jag av diagnosen kroniskt förmaksflimmer?

Jag är pensionär och har just fått diagnosen kroniskt förmaksflimmer. Hur kan detta påverka mig?

Förmaksflimmer finns hos mer än 3 procent av den vuxna befolkningen och är en folksjukdom. Det är ovanligt före 50-årsåldern, men mer än 20 procent av alla 80-åringar har flimmer.

Det viktigaste är den ökade risken för proppstroke, men riskens storlek beror bland annat på ålder, tidigare stroke/ TIA, hypertoni och kan minskas med cirka 65 procent med blodförtunnande behandling såsom Waran, Pradaxa, Xarelto eller Eliquis. Därnäst är det viktigaste att flimret inte går så fort att hjärtat tröttas, vilket ofta kan undvikas med betablockerande behandling.

En del personer med flimmer besväras av hjärtklappning, obehagskänsla i bröstet och nedsatt kondition. Svårare symptom med andfåddhet, bröstsmärta eller yrsel/svimning kan förekomma. Vissa personer känner inte alls av sitt flimmer men risken för proppstroke är oberoende av symptom.

Sidan senast uppdaterad 2015-02-19