Hjärtinfarkt riskfaktorer

Det finns vissa faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt. Ju äldre vi blir desto större är risken. Ärftliga anlag har också betydelse. Andra riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. Alla dessa faktorer, tillsammans eller var för sig, snabbar på åldrandet av kärlen.

Arvsanlag kan göra att en person inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil, genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.

Rökning ökar risken för hjärtinfarkt

Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och även ökar risken för typ 2-diabetes. Risken för hjärtinfarkt hos rökare är högre än för dem som inte röker. I Sverige röker fler kvinnor än män, vilket är oroväckande eftersom rökning är den dominerande riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats kranskärl, som kärlkramp och hjärtinfarkt.

Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att sluta. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.

Stress - en riskfaktor för hjärtat

Den stress som beror på dålig livssituation hemma eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken. Stressen påverkar också blodkärlen och ökar risken för proppbildning. Dessutom motverkar stress insulinets effekter, vilket kan ge förhöjt blodsocker.

Forskning visar att mot slutet av arbetsdagen, när det är dags att gå hem, ökar kvinnors halter av stresshormoner och de ligger sedan kvar på en hög nivå hela kvällen. Det brukar förklaras med att hemmet för många kvinnor är en andra arbetsplats, medan män i större utsträckning ser hemmet och fritiden som en plats och tid för återhämtning.

Högt blodtryck och hjärtsjukdom

Blodtryck är det tryck som uppstår i ådrorna när blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop sig och kallas det systoliska blodtrycket eller övertrycket. Trycket är lägst när hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna och kallas det diastoliska blodtrycket eller undertrycket.

Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mm Hg – och anges i siffror med högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila. Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt. Blodtrycket räknas också som högt om enbart övertrycket eller undertrycket är högre än normalt.

Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Personer med högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Speciellt hög är risken för patienter med diabetes, vars blodtryck bör vara lägre än 130/80. 

Högt blodtryck är en riskfaktor, inte bara för hjärtinfarkt utan även för stroke, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad cirkulation i benen. Efter genomgången klimakterium bör alla kvinnor regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Anledningen är att kvinnor då på ganska kort sikt kan få ett stigande blodtryck.

Förhöjda blodfettsnivåer

Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen. Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett – som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.

Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDLpartiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det transporteras runt i kroppen och lagras bland annat i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och har en skyddande funktion.

Övervikt och fetma riskfaktor för hjärtinfarkt

Dåliga kostvanor och brist på motion leder ofta till övervikt och fetma. Forskning visar att detta ökar risken för åderförfettning i hjärtats kranskärl, och därmed ökar risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt. I studier kring plötsligt hjärtstopp och åderförfettningssjukdom bland unga ser man att många är överviktiga, i synnerhet kvinnor.

Dödstalen bland kvinnor i denna grupp minskar inte i samma takt som för männen. Det finns data från USA som visar en ökning av plötsligt hjärtstopp bland kvinnor i yngre medelåldern. Fetma och övervikt anges utifrån måttet Body mass index (BMI) och genom att mäta midjemåttet. Det är främst bukfetman som innebär en ökad risk för hjärtinfarkt.

Diabetes och hjärtsjukdom

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar vars gemensamma nämnare är en avvikande omsättning av socker, eller glukos, i blodet. Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid såväl typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. Även störningar i kroppens sockerupptag, ett förstadium till diabetes, påverkar kärlen negativt. Hos kvinnor med diabetes försvinner den skyddande effekten mot hjärt-kärlsjukdom som friska kvinnor har före klimakteriet. En kvinna med diabetes har med andra ord lika stor risk att få en hjärtinfarkt som en man med diabetes. Om man enbart ser till gruppen yngre än 65 år löper kvinnor med diabetes större risk att avlida inom ett år efter hjärtinfarkt än män med diabetes i motsvarande ålder.

Metabola syndromet

Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102 centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-05-04