Hjärtinfarkt riskfaktorer

Ju äldre vi blir desto större är risken att drabbas av en hjärtinfarkt. Ärftliga anlag har också betydelse. Andra riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, övervikt och fetma, diabetes samt stress.

Arvsanlag kan göra att en person inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil, genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.

Rökning ökar risken för hjärtinfarkt

Den enskilt bästa åtgärden för att minska risken för fler hjärtinfarkter är att sluta röka. Risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt så hög hos rökare som hos icke-rökare. Tobaksbruk ökar även risken för typ 2-diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att sluta röka. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.

Högt blodtryck

Personer med högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt även till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. 

Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mmHg – och anges i siffror med högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila. Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt. Blodtrycket räknas också som högt om enbart övertrycket eller undertrycket är högre än normalt. Vid diabetes och njursjukdom gäller andra gränsvärden.

Förhöjda blodfettsnivåer

Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen. Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett – som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.

Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDL-partiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det transporteras runt i kroppen och lagras bland annat i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och låga nivåer av HDL-kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt. Epidemiologiska studier har visat att även det kolesterol som finns i triglyceridrika partiklar (så kallat kvarvarande kolesterol eller på engelska remnant cholesterol) ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt, oberoende av andra riskfaktorer. Halten av kvarvarande kolesterol räknas fram genom att subtrahera LDL-kolesterolet och HDL-kolesterolet från det totala kolesterolet.

Övervikt och fetma riskfaktor för hjärtinfarkt

Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt. Fetma och övervikt anges ofta utifrån måttet Body mass index (BMI) och genom att mäta midjemåttet. Det är främst bukfetman som innebär en ökad risk för hjärtinfarkt.

Diabetes ökar risken för infarkt

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar vars gemensamma nämnare är en avvikande omsättning av socker, eller glukos, i blodet. Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Metabola syndromet

Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102 centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.

Stress är en riskfaktor för hjärtat

Den stress som beror på dålig livssituation hemma eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken. Stressen påverkar också blodkärlen och ökar risken för proppbildning. Dessutom motverkar stress insulinets effekter, vilket kan ge förhöjt blodsocker.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Datum: 2019-03-28