Hjärtinfarkt riskfaktorer

Det finns vissa faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt. Ju äldre vi blir desto större är risken. Ärftliga anlag har också betydelse. Andra riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes.

Arvsanlag kan göra att en person inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil, genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.

Tobaksbruk risk för hjärtinfarkt

Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och även ökar risken för typ 2-diabetes. Risken för hjärtinfarkt hos rökare är högre än för dem som inte röker. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att sluta. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.

Stress - en riskfaktor för hjärtat

Den stress som beror på dålig livssituation hemma eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken.

Högt blodtryck och hjärtsjukdom

Blodtryck är det tryck som uppstår i ådrorna när blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop sig och kallas det systoliska blodtrycket eller övertrycket. Trycket är lägst när hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna och kallas det diastoliska blodtrycket eller undertrycket. Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mm Hg – och anges i siffror med högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila.

Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt. Blodtrycket räknas också som högt om enbart övertrycket eller undertrycket är högre än normalt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Personer med högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Speciellt hög är risken för patienter med diabetes, vars blodtryck bör vara lägre än 130/80.

Förhöjda blodfettsnivåer

Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen. Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett – som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.

Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDLpartiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det transporteras runt i kroppen och lagras bland annat i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och har en skyddande funktion.

Övervikt och fetma

Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Fetma och övervikt anges utifrån måttet Body mass index (BMI) och genom att mäta midjemåttet.

Diabetes och hjärtsjukdom

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar vars gemensamma nämnare är en avvikande omsättning av socker, eller glukos, i blodet. Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Metabola syndromet

Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102 centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtinfarkt som är faktagranskad av professor Paolo Parini, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-03-29