Vinnande hjärtarbete vid Kullbergska sjukhuset

Det är ett målmedvetet och idogt teamarbete som har gjort hjärtvården vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm till Sveriges bästa.

När Hjärt-Lungfonden i september 2012 publicerade sin stora årliga Hjärtrapport presenterade Hjärt-Lungfonden samtidigt ett nytt kvalitetsindex som speglar hur hela vårdkedjan vid hjärtinfarkt fungerar vid Sveriges sjukhus. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm hamnade i topp med 8,5 poäng av 11 möjliga. En stor del av hemligheten bakom placeringen är det målmedvetna arbetet med rehabilitering efter hjärtinfarkt, så kallad sekundärprevention som görs vid Kullbergska sjukhuset.

– Vi knyter patienterna till hjärtrehabiliteringen redan innan de skrivits ut från hjärtavdelningen och sedan arbetar vi tillsammans på att de ska bli välutbildade och medvetna, säger hjärtsjuksköterskan Karin Eriksson.

Ett integrerat hjärtrehabteam

Karin Eriksson är en av totalt nio medlemmar av det hjärtrehabteam som tar hand om de patienter som genomgått ingrepp efter hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Hjärtrehabteamet, som leds av överläkare Gunvor Finnas, omfattar förutom läkare och sjuksköterskor, två sjukgymnaster, en dietist, en kurator, en undersköterska och en rehabkoordinator/arbetsterapeut.

– En genomgången hjärtinfarkt innebär en möjlighet för en människa att inleda en resa mot ett bättre och mer hälsosamt liv. Vi är deras guider på den resan och utmaningen för oss är att förhindra att patienterna kommer tillbaka en andra gång med en ny infarkt, säger Gunvor Finnas.

Det är med det målet för ögonen som hjärtrehabteamet vid Kullbergska sjukhuset bedriver sitt välstrukturerade arbete. Att fånga upp hjärtpatienterna redan på sjukhuset är första steget. Att informera och motivera till deltagande i fysiskt träningsprogram och sluta röka-program är det andra.

Hjärtrehabilitering i flera steg

Samtal med kurator, dietist, läkare och sjuksköterska är integrerade i de fysiska träningsprogram som erbjuds på sjukhuset.

Det tredje steget i hjärtrehabiliteringsarbetet är provtagning och uppföljning. Om inte värdena går åt rätt håll görs justering av doserna och nya mätningar.

Varje vecka samlas hela hjärtrehabteamet och går igenom läget för samtliga patienter. På så vis faller ingen mellan stolarna och nödvändiga åtgärder kan sättas in.

Programmet för hjärtrehabiliteringen pågår i åtta veckor, sedan är det meningen att patienterna ska klara sig på egen hand. För att säkerställa att de fortsätter sin resa mot en bättre livsstil håller Kullbergska sjukhuset en återträff efter tre månader för att se om någon behöver ytterligare stöd och efter ett år är det uppföljning med provtagning och samtal. Resultatet av det mötet rapporteras till kvalitetsregistret för sekundärprevention och hamnar som en del av kvalitetsindex.

Hur mycket betyder det då att Kullbergska är ett relativt litet sjukhus?

– I det akuta omhändertagandet har stora sjukhus en fördel, när det gäller sekundärpreventionen tror jag att vi har en fördel eftersom vi har färre patienter. Men även större sjukhus kan få bra resultat om de följer patienterna under ett helt år. Jag tror att den stora skillnaden ligger i om man bara har ett återbesök eller flera, säger Gunvor Finnas.

Sidan senast uppdaterad 2012-11-12