Livet är gott också med dialys

Närmare en miljon svenskar har problem med njurarna. Nedsatt njurfunktion är en lika stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes. Bertil Asplund, 75, lever med dessa riskfaktorer.

På köksbordet i radhuset i Norsborg, söder om Stockholm, ligger en pärm full av papper. En flik för varje sjukdom. Annars blir det omöjligt att komma ihåg vad som hände när. Diabetes. Kranskärlen och hjärtinfarkten. Den nedsatta njurfunktionen och KOL.

I pärmen sitter schemat för KOL-skolan där han får lära sig att jobba med andning och fysiska övningar. Bertil Asplund bläddrar vidare och försöker minnas alla turer medan han försiktigt smuttar på kaffet. Njursvikten gör att han måste hålla igen på vätskeintaget.

– Här står det alltihop. Lägg till att jag har sömnapné och en höftprotes så är väl meritlistan i princip komplett, säger Bertil Asplund och ler.

Dialys utför njurarnas arbete

Den slitna höften värker trots ny höftkula och begränsar rörligheten, men bilen kan han köra och han klarar sig rätt bra på egen hand även sedan han blev änkeman för tre år sedan.
– Värst är dialysen, att jag blir så bunden. Den överskuggar allt annat, säger han.

I Bertil Asplunds kalender är måndag, onsdag och fredag dialysdag. Det innebär uppstigning klockan 06.00 följt av frukost och den dagliga rutinen med insulinspruta samt en cocktail på nio mediciner i tablettform. Klockan 08.00 väntar sjuktransporten till Södertälje och fyra timmar vid den maskin som utför det livsviktiga arbete som de egna njurarna inte längre klarar av.

Hjärtinfarkt

Diabetes har Bertil haft i över 20 år. Precis som sin mamma fick han diagnosen typ 2-diabetes strax efter 50-årsdagen. Hjärtinfarkten kom 2003, bara månaderna innan pensionen.

– Vi har en kåk i Östergötland och jag var där när jag vaknade av våldsamma smärtor i bröstet. När det onda släppte trodde jag det var magen, men när smärtorna kom tillbaka dagen efter skickade min fru mig till Universitetssjukhuset i Linköping.

Dialysen planeras in på olika platser

Så här i backspegeln finns det väl en hel del i livsföringen som inte framstår som så genomtänkt konstaterar han. I många år vägde han mer än vad som var nyttigt och Bertil Asplund som började röka i 14-årsåldern fimpade först för några månader sedan – ett grundkrav för att komma i åtanke för njurtransplantation.

Även om alla krämpor fått honom att dra ner på takten har han aldrig låtit sjukdomarna ta över. Med lite planering kan han få dialys även nära sommarhuset och till och med utomlands.

Sidan senast uppdaterad 2015-08-24