Alla kan drabbas av hjärtinfarkt

Att kraftigt överviktiga rökare som äter skräpmat och tar bilen överallt drabbas av hjärtinfarkt kommer sällan som en överraskning. Mer förvånad står omgivningen när en vältränad kollega med sunda matvanor drabbas mitt i vardagen. Men riskfaktorerna syns inte alltid på ytan.

Vi vet i dag att 90 procent av alla hjärtinfarkter kan härledas till de kända klassiska riskfaktorerna. Vi vet också att ungefär var femte person som passerar det cafébord där denna intervju äger rum kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Så ser det ut, rent statistiskt.

Orsakas av olika faktorer

Ju fler riskfaktorer, desto högre är risken. Varningslamporna lyser rött för rökning, bukfetma, högt blodtryck och diabetes. Manligt kön, infarkt i släkten och förhöjda blodfetter är andra väl kända riskfaktorer. Vår omgivning och våra vanor har också stor betydelse. Negativ stress och otrivsel på jobbet spelar in, liksom vad vi stoppar i oss och hur mycket – eller lite – vi motionerar. Dessutom ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt med åldern. Så vad avgör vem av de förbipasserande som kommer att bli en siffra i statistiken för hjärtinfarkt?

– Vi måste komma ihåg att hjärtinfarkt är en multifaktoriell sjukdom och orsakas av en kombination av olika faktorer. De flesta som drabbas har måttligt förhöjda risker och är som folk är mest. Ingen går säker, säger Annika Rosengren, professor i epidemiologi vid Göteborgs universitet.

Hon skjuter kaffekoppen åt sidan och säger att vi får utgå ifrån att alla kan drabbas eftersom vi inte vet vilka som är immuna. Genom att lägga ihop ålder, kön, rökvanor, kolesterol och blodtryck går det att skapa en riskfaktor för hjärtinfarkt på mellan 1 och 100.

– Lägger du till diabetes och bukfetma har du en ganska bra träffsäkerhet. Samtidigt drabbas också individer som inte har spektakulärt höjda nivåer, säger Annika Rosengren.

Små förändringar avgörande

Det kan förklaras av att det som vi i dag betecknar som normalt inte nödvändigtvis är optimalt ur hjärt-kärlhänseende. Även små förändringar kan vara avgörande.

– Det som definieras som normalvikt eller normalt kolesterol är ju normalt bara för att de flesta ligger på dessa nivåer. Det är inte säkert att detta är den bästa nivån, säger hon.

I medelåldern har vi en normalvikt med ett kroppsmasseindex, BMI, på mellan 25 och 26. Ur hjärt-kärlhänseende borde det enligt många forskare i stället vara mellan 22 och 23. Det betyder att de flesta som nått medelåldern går omkring med några kilos övervikt.

– Det är inte heller många av oss som går omkring med ett blodtryck på 120 eller ett kolesterolvärde på mellan 4 och 5, vilket kan anses vara det optimala. Vi har alla våra brister, säger Annika Rosengren.

Att ha ett systoliskt blodtryck på 130 mmHg anses helt normalt och det genomsnittliga kolesterolvärdet för en medelålders svensk man är i dag 5,5 mmol/l jämfört med 6,5 i början på 1970-talet.

Ändrade levnadsvanor

Även rökningen har minskat de senaste 40 åren. Då rökte hälften av alla medelålders män. I dag är den siffran nere på lite under 20 procent. Det och andra livsstilsförändringar har avsevärt förbättrat våra förutsättningar att leva längre.

– Forskningen har visat att man med ändrade levnadsvanor kan minska dödligheten i hjärtinfarkt. Paradexemplet är Finland där dödligheten i hjärtinfarkt minskat till 25 procent av vad det var för 40 år sedan, säger Annika Rosengren.

I Finland ligger förklaringen främst i sänkta kolesterolvärden som beror på ändrade kostvanor och framför allt ett minskat intag av animaliska fetter. I Sverige har sundare vanor i kombination med förbättrad medicinering lett till att antalet personer som dör av hjärtinfarkt har halverats på 20 år.

– Ingen ska behöva dö i förtid av hjärtinfarkt. Ändå är det i Sverige motsvarande tre jumbojet, cirka 1 500 personer, som årligen dör i denna sjukdom före 65 års ålder, säger Annika Rosengren.

Hjärtinfarkt är fortfarande den vanligaste dödsorsaken efter 35 års ålder.

Undersökte man oss alla skulle man hos många hitta förändringar i kranskärlen, även om de inte är så uppenbara. Förändringarna kan börja redan i unga år. En tidigare till synes frisk person som kommer in med en relativt liten infarkt kan i en kranskärlsröntgen visa avancerade förändringar.

Ofta är vi omedvetna om vad som pågår inom oss. Förhöjda kolesterolvärden syns inte utanpå, oavsett om orsaken är ärftlig eller beror på kosten.

– Det finns andra typer av blodfettsrubbningar som man också kan vara omedveten om. Ingen går runt och lider av förhöjda blodfetter. Inte kan man heller säga att man lider av högt blodtryck. Men det kan få allvarliga konsekvenser. Sämsta sättet att upptäcka det på är att dö av en hjärtinfarkt, säger Annika Rosengren.

Bästa livförsäkringen för alla som fyllt 40 kan vara att med ett blodprov kontrollera sina blodfetter, anser hon. Blodtryck och midjemått (under 94 centimeter för män och 80 centimeter för kvinnor) är också bra riskindikatorer.

Riskgener för hjärtinfarkt

Den kunskap som finns kring de generella riskfaktorerna är resultatet av omfattande forskning. I dag fokuseras mycket av forskningen på att identifiera individer som har ökad risk. Här kan generna ha stor betydelse, men mycket tyder på att även de som har så kallade riskgener kan undgå att drabbas genom ändrade levnadsvanor.

– Genforskningen är ett pussel där man lägger en bit i taget. Forskningen har rönt stora framgångar samtidigt som vi har mycket att vinna på livsstilsförändringar. Att vi har halverat risken att dö i hjärtinfarkt är en position vi måste försvara.

Annika Rosengren jämför med den utveckling som i dag finns i USA och Storbritannien. Där har minskningen i antalet dödsfall kopplade till kranskärlen avstannat och kranskärlsjukdom har till och med gått ner i åldrarna på grund av ökad fetma som lett till metabola rubbningar.

– Det är inte självklart att det fortsätter att bli bättre i Sverige, men om vi motionerar och fortsätter att äta mycket grönt, fullkornsprodukter, magert kött och fisk har vi bättre förutsättningar att lyckas.

Sidan senast uppdaterad 2015-08-24