Symptom på barns hjärtfel - Hjärt-Lungfonden

Symtom hos barn med hjärtfel

Blåsljud från hjärtat, blåaktiga slemhinnor, snabb andhämtning, dålig viktuppgång och onormal svettning hos barn kan vara symtom på ett medfött hjärtfel.

I dag upptäcks allt fler av de medfödda hjärtfelen redan vid rutinultraljudet i graviditetsvecka 18−20. Detta gäller särskilt de mer komplicerade medfödda hjärtfelen, vilket är en fördel, eftersom förlossningarna kan planeras att äga rum i Göteborg eller i Lund, dit den barnhjärtkirurgiska vården i landet är koncentrerad. Därmed slipper barnen transporteras akut efter födseln.

I de fall där diagnosen inte ställts fetalt är det därför viktigt att sjukvården efter förlossningen kan tyda de tecken som avslöjar att barnets hjärta inte fungerar som det ska.

Vanliga symtom vid hjärtfel hos barn

Symtom på medfödda hjärtfel är exempelvis blåsljud från hjärtat som kan tyda på hål i en hjärtskiljevägg, förträngning eller läckage i en hjärtklaff. Blåaktiga slemhinnor och hud tyder på att kroppen inte får tillräckligt med syre och kan orsakas av flera svåra hjärtfel. Syresättningen mäts sedan ett par år på alla nyfödda barn i Sverige. Snabb andhämtning, dålig viktuppgång och onormal svettning kan också tyda på allvarlig hjärtsjukdom.

Andra medfödda tillstånd ger symtom först senare i livet. Exempelvis kan barn med andnings- och sväljningssvårigheter ha så kallad kärlring, vilket innebär att felaktigt anlagda kärlstrukturer påverkar luft- och matstrupen. Svimning, särskilt upprepade sådana, kan orsakas av rytmrubbning som behöver behandlas.

Hjärtfel utan symptom

Det kan också hända att ett nyfött barn med en missbildning i hjärtat inte uppvisar några tecken på sjukdom. Vid till exempel förmaksseptumdefekt (hål i skiljeväggen mellan förmaken) uppkommer sällan symtom under barn- och ungdomstiden. Inte förrän på lång sikt, som vuxen, utvecklas tydliga symtom på hjärtsvikt eller rytmrubbningar.

Källa: Hjärt-Lungfondens faktablad om Barnhjärtan
Vetenskapligt ansvarig: Jan Sunnergårdh, senior rådgivare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborg
Uppdaterat: 2018-05-07