Rökning och lungsjukdom

Varje år får ungefär 3 500 personer diagnosen lungcancer. Nästan lika många svenskar dör årligen i den allvarliga sjukdomen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Rökning är den största bakomliggande orsaken till att drabbas av dessa båda sjukdomar.

Tobaksröken irriterar luftvägarna och skapar en inflammation som ger ökad slembildning med hosta och upphostningar. Retningen som ger upphov till inflammationen innebär ansamling av inflammatoriska celler som bryter ner skadeämnena och försvarar lungorna. Men samma inflammatoriska celler kan också bryta ner den egna lungvävnaden vilket kan leda till att väggarna i lungblåsorna, alveolerna, bryts ner och stora hålrum bildas i lungorna, emfysem.

I stället för druvliknande klasar av alveoler i ändarna på bronkernas förgreningar bildas luftrum som kan bli stora som tennisbollar. Eftersom det viktiga utbytet av syre och koldioxid sker i de tunna väggarna mellan blodkärl och alveoler blir syreupptagningen liksom lungkapaciteten då
kraftigt försämrad.

Inflammationen kan sätta sig både i de små och stora luftvägarna. Bronkiolit sitter i de små  luftvägarna, bronkit i de stora. Inflammation i de stora luftvägarna betraktas som en sjukdom i sig, så kallad kronisk bronkit, med diagnosen minst tre månaders slemhosta i två på varandra följande år.

Sidan senast uppdaterad 2016-07-01