Rökning - riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Rökning är den absolut största riskfaktorn för skador på hjärta och kärl. Tobaken innehåller flera ämnen som direkt påverkar våra blodkärl. Kolmonoxiden i tobaksröken blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre och det blir svårare för hjärtat att arbeta. Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.

Nikotinet gör också att blodplättarna lättare klumpar ihop sig, vilket ökar risken för blodpropp. Dessutom gör nikotinet att kärlens töjbarhet och elasticitet minskar och kärlen drar sig samman. Andra skadliga ämnen i tobaksröken sätter igång de mekanismer som ger de kärlförträngningar vi kallar åderförfettning, ateroskleros. Med ökad åderförfettning höjs risken för rökare flerfaldigt för att drabbas av framför allt kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och fönstertittarsjuka.

Åderförfettning

Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter blodet fritt strömma igenom och förse kroppens organ och vävnader med syre. Denna fria genomströmning kan påverkas av ansamlingar av fett, framför allt kolesterol, som bildar fettstrimmor i kärlväggen. Ämnen som finns i tobaksröken irriterar det tunna ytskiktet på kärlväggarna och påskyndar processen. Endotelcellerna på kärlväggarnas insida inflammeras och drar till sig en viss typ av vita blodkroppar som fäster sig på och bäddar in sig i kärlväggen.

Dessa vita blodkroppar omvandlas till makrofager, ett slags stora glupska celler som tar upp det skadliga ldl-kolesterolet. Därmed startar ytterligare inflammatoriska processer. Samtidigt blir det lättare för blodplättarna, de celler som får blodet att koagulera, att häfta fast på den skadade kärlväggen och blodet flyter långsammare. Med tiden bildas plack, en förhårdnad av fett, bindväv och kalk, på kärlväggarna. Hålrummet i blodkärlet blir gradvis trängre och hjärtat får en försämrad blod- och syretillförsel. Denna förträngning kallar vi åderförfettning. Uppstår sprickor i placket kan det bildas blodproppar som täpper till blodkärlet helt. Följden blir en syrebrist som kan orsaka stora skador, inte minst i hjärta och hjärna. Åderförfettning drabbar även dem som inte röker, men flera partiklar och gaser i tobaksröken triggar den inflammatoriska reaktionen och påskyndar åderförfettningen. Rökares liv är i snitt tio år kortare än andras och den som röker drabbas också av sjukdomar sju till åtta år tidigare än dem som inte röker.

Åderförfettningen av kärlväggarna kan pågå under lång tid innan man börjar få symptom. Inlagringen kan börja redan i tonåren och växer gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas av åderförfettning löper förutom rökare, personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med förhöjda blodfettsnivåer, hyperlipidemi, personer med bukfetma samt diabetiker. Ärftlighet och stress inverkar också.

Sidan senast uppdaterad 2016-07-04