Behandling stress - Hjärt-Lungfonden

Stress behandling

Det är viktigt att ta alla tecken på stress på allvar och försöka återställa balansen i kroppen. En sund livshållning med god sömn, fysisk träning och avkoppling kan räcka för att bryta det skadliga mönstret. Vissa kan även behöva hjälp av psykologisk eller psykiatrisk expertis.

Om du är stressad, ge dig tid till vila och återhämtning och se över din livssituation så du kan ta itu med det som orsakar stressen. Kom ihåg att man inte måste vara alla till lags. Det är tillåtet att säga nej när det blir för mycket!

Råden kan låta enkla och självklara, men för den som lever mitt i en ond cirkel av konstant gaspådrag kan det vara svårt eller till och med omöjligt att utan hjälp bryta mönstret. Att ta kontakt med vården kan för många vara ett nödvändigt första steg. Ju tidigare det sker, desto fortare kan det gå att hitta möjliga vägar för att må bättre.

Tips för återhämtning vid stress

Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn. Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:

  • Sovrummet ska vara tyst, svalt och mörkt.
  • Undvik nikotin, alkohol och koffein.
  • Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet.
  • Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner. Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter.
  • Sov på tider som passar din kroppsklocka. Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid.
  • Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet.

Även om sömnen är bästa återhämtningen är det också oerhört viktigt hur vi använder vår fritid. Att ägna sig åt något som inte alls har med arbetsliv eller vardagssysslor att göra kan skapa kravlösa frizoner som ger oss den mentala återhämtning som behövs för att hantera stress.

Fysisk aktivitet ökar vårt välbefinnande och gör oss mera stresståliga. Det är därför viktigt att röra på sig regelbundet. Den som är fysiskt aktiv får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs. Lustfylld, och inte tävlingsinriktad, fysisk aktivitet minskar stressen.

Avslappning är också en återhämtning för kropp och själ. Muskelspänningarna släpper, hjärtslag och andning blir långsammare och blodtrycket sjunker. Regelbunden avslappning, exempelvis i form av andningsövningar eller yoga, gör oss mer stresståliga.

För vissa kan samtal med en terapeut vara en hjälp att reda ut hur stressymptomen hänger samman med den egna livssituationen. Det gäller att hitta nya perspektiv och sätt att hantera svårigheter, både mot stress och mot stressrelaterad depression. Genom exempelvis så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT) kan man förändra de tankar, känslor och mönster som gör att man mår dåligt. Behandlingen anpassas efter varje enskild person och problem, men kan också ske i grupp.

Eftersom stress också sliter hårt på både själ och kropp kan det behövas behandling för kroppens reaktion på stressen genom att träffa exempelvis en läkare eller sjukgymnast. Att bli frisk kan ta lång tid, speciellt om det krävs en total förändring av levnadsmönstret.

Det räcker ofta inte med att själv ändra sitt eget sätt att agera. En arbetsgivare kan spela en viktig roll genom att anpassa arbetsuppgifter och krav eller ändra arbetstider och rutiner för att underlätta ett liv i balans. Det är också viktigt att anhöriga förstår att den som blivit sjuk av stress är allvarligt sjuk. Det behövs stöd både med uppmuntran och med praktisk handräckning i form av avlastning med hemarbete.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Stress
Vetenskapligt ansvariga: Gunilla Burell, Fil dr, forskare associerad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin med inriktning kardiovaskulär prevention, Karolinska institutet, överläkare vid Livsstilsmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Uppdaterat: 2018-05-08