Till minne av pappa Hasse

Mål: 10 000 krUppnått 25 dec 2015
Insamlat totalt hitills: 14 311 kr
Minnesfondens inriktning: Hjärt-lungforskning

Camilla 13 okt 2017

Tack

Stort varmt Tack, Gun, för din gåva och dina fina ord! Att jag med mina ord och berättelse om vår stora sorg och förlust ha berört en annan människa till att ge en gåva till forskningen gör mig oerhört glad och rörd. Framförallt vet jag att pappa hade blivit fantastisk glad och stolt!

gun 12 okt 2017

En önskepappa

En sådan pappa önskar jag att alla barn fått växa upp med. Jag berördes av den kärlek som strålade ut av inläggen och kände därför att jag ville tala om att blev mycket berörd. Det är en stor smärta att mista någon som man älskar. Men att kunna se tillbaka och glädjas över de fina stunderna är en stor vinst.

Camilla Högling 29 jul 2017

65 år!

Idag, 29 juli 2017, skulle pappa fyllt pensionär! Han skulle säkerligen ha jobbat x antal år till men troligtvis tagit sig mer tid till att umgås med familjen samt att resa och upptäcka världen tillsammans med mamma. Grattis på födelsedagen pappa! Hoppas du firar med en bananbakelse! Det gör vi :-) Puss!

Camilla Högling 24 sep 2015

2 år

och inte en dag utan att saknad, kärlek och tanke går till dig pappa! Vet att du är stolt över oss alla. Snart är gåvomålet nått men självklart fortsätter vi att ge till de som behöver. Samma sak som du gjorde när du hjälpte och räddade livet på fyra personer med din organdonation. Vår hjälte!! Älskar dig.

Camilla 25 sep 2014

1 år...

Ett år har gått. Fortfarande svårt att förstå vad som har hänt, att du inte kommer komma tillbaka. Men i våra hjärtan, tankar och drömmar är du med oss, levande och full av glädje, så som du alltid var. Nyfiken, frågvis, omtänksam och givmild. Saknar dig pappa!

Camilla Högling 24 mar 2014

6 månader har gått

Ett halvår har gått sen pappa väldigt plötsligt och chockerande gick bort och lämnade en bedövande smärta och saknad. Tiden läker sår på det sätt att man lär sig leva med smärtan och saknaden, vissa dagar bättre än andra. Sista gången jag såg och rörde min pappa var när vi dansade min bröllopsvals. Min pappa hade ett hål i hjärtat, på grund av en hjärtinfarkt han fått några dagar innan. Mamma övertalade pappa att åka in till sjukhuset, dagen efter bröllopet, där de konstaterade att han hade haft en hjärtinfarkt. Pappa var förvånad eftersom han inte känt själva infarkten. Han skickades med ambulans till närmsta universitetssjukhus där han opererades akut. Pappa dödförklarades två dagar senare på grund av syrebrist i hjärnan. Extrema komplikationer skedde under operationen vilket ledde till att pappa förlorade sitt liv. Livet är ibland orättvist och det blir sällan som man tänkt sig. Vi har varandra, vi är en stark familj och vi tar en dag i taget

Skriv nytt inlägg

De fält som måste fyllas i är markerade med (obligatoriskt)