Var med och skapa nästa stora genombrottStöd forskningen som räddar liv.

Hjärt-Lungfonden firade 110 års-jubileum under 2014. Redan 1904 startade kampen mot tuberkulos och sedan dess har forskningen hjälpt oss nå många viktiga milstolpar som gör skillnad för hjärt- och lungsjuka varje dag. Tack vare gåvor från svenska folket har forskningen räddat och förlängt tusentals liv. Den som drabbas av hjärtsjukdom idag lever i genomsnitt 12-15 år längre än för bara trettio år sedan. Nu siktar vi mot nästa stora genombrott...

Läs mer

"Efter operationen kunde jag äntligen dansa"

År 1938 föddes Lisbeth med ett medfött hjärtfel och behandlades av Edgar Mannheimer som blev känd som den svenska barnkardiologins fader.

Lisbeth har starka minnen från sjukhusvistelsen när hon 11 år gammal fick genomgå sin första hjärtkateterisering på Kronprinessan Lovisas barnsjukhus.

- Jag minns mycket väl att jag delade rum med en yngre flicka och att vi genom vår halvöppna dörr hörde radion på sköterskornas expedition spela La vie en rose med Edith Piaf.

När Lisbeth blev arton år gammal kom hon till Sabbatsbergs sjukhus och fick träffa pionjärerna inom hjärtkirurgin Viking Olov Björk och Åke Senning. Den senare blev den läkare som utförde Lisbeths första hjärtoperation.

- Det var en chock att komma till det gamla sjukhuset. Vi var bara två hjärtpatienter på kirurgen och det var så kallt att patienterna fick kläs på ordentligt när de skulle köras till röntgen och olika undersökningar.

Året efter Sabbatsberg, 1957, fick Lisbeth komma till den helt nybyggda thoraxkliniken på Karolinska sjukhuset. Det var en stark kontrast mot det gamla omoderna Sabbatsberg.

-Den andra hjärtoperationen 1957 blev väldigt lyckad. Jag fick ett nytt liv. Orkade promenera, dansa, ja allt som jag önskat mig i tonåren som min tvillingbror orkat. Det var så fin stämning på den nya kliniken och de två dalmasarna Senning och Björk hördes väl när de kom i korridoren.

Idag är Lisbeth 77 år gammal. Hon är gift sedan 1962 och har två vuxna barn och snart fyra barnbarn.

År 2006 gjordes en tredje hjärtoperation.

- Jag fick diverse reservdelar. Utvecklingen har verkligen gått framåt och jag har haft en fantastisk tur som har levt i en tid där det har varit möjligt.

Forskningen räddar liv

Hjärtkirurgin har gjort många revolutionerande genombrott sedan 1950-talet då de svenska pionjärerna verkade. Idag handlar forskningen om hjärtkirurgi mycket om att kunna minska komplikationer, förbättra klaffprotester och utveckla mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, kommer att bidra med värdefulla data för att avgöra vem som gynnas bäst av operationer. 

Under resans gång har vi uppnått mycket. Forskningen har fram till idag räddat över 150 000 liv och sparat miljarder kronor åt samhället. Allt detta tack vare den forskning som svenska folket har gett sitt stöd till. Att vi är stolta över det som har varit betyder inte att vi är nöjda, vi blickar framåt.

Nästa milstolpe är mycket konkret och genombrottet kommer i närtid. Tack vare SCAPIS, en världsunik kunskapsbank som vi bygger upp på Sveriges sex universitetssjukhus, får forskarna ett unikt material att arbeta med.

Målet är att man med ett enkelt blodprov ska kunna se vem som kommer drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Med de kunskaperna kan man skräddarsy behandling så att riskpersonerna slipper att drabbas.

För att ta nästa steg behövs mer pengar till forskningen. Tiotusentals givare ger redan generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ge en jubileumsgåva och var med och skapa nästa stora genombrott. Tillsammans räddar vi liv!

Skicka länk till denna artikel

 (frivilligt) Skicka

Din länk har skickats!

Stäng