Hjärt-Lungfonden grundades 1904 som Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos, med målet att bekämpa tuberkulos. Idag är målet att besegra vår tids största folksjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar.
I skärmbildsbussar och på skärmbildsbyrån i Stockholm gjordes miljontals undersökningar på 30- och 40-talet i jakten på tbc.
Hjärt-Lungfonden 1904–2024
Den första så kallade dispensären öppnar i Uppsala på initiativ av Nationalföreningen. Här kan den som smittats av tuberkulos få råd om egenvård och smittspridning och hämta spottflaska, febertermometer och tvättpåse för sin personliga hygien.
BCG-vaccinet mot tuberkulos börjar användas. Massvaccinering av barn i Sverige inleds dock först efter andra världskriget.
Nationalföreningens skärmbildsbussar med röntgenutrustning börjar rulla. Mellan 1942 och 1947 genomförs tre miljoner undersökningar i kampen mot tuberkulosen.
De två första läkemedlen med dokumenterad effekt på tuberkulos tas fram. Läkaren Jörgen Lehmann i Göteborg utvecklar PAS, paraaminosalicylsyra. Samtidigt tar Selman Waksmans forskarlag i New Jersey fram streptomycin.
Den svenske thoraxkirurgen Clarence Crafoord utför, som andre person i världen, en operation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Maskinen som uppfanns av Bostonkirurgen John Gibbon, gör det möjligt att koppla bort hjärta och lungor under en operation.
Ingenjören Rune Elmqvist konstruerar världens första pacemaker, som sedan opereras in på patienten Arne Larsson av forskaren och kirurgen Åke Senning på Karolinska sjukhuset.
Sune Bergström och Bengt Samuelsson får Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av prostaglandiner. Deras forskning lade grunden för användningen av acetylsalicylsyra som blodförtunnande läkemedel.
Den första svenska patienten får en ny hjärtklaff med hjälp av kateterteknik.
2018 avslutas rekryteringen till den banbrytande SCAPIS-studien som finansieras av Hjärt-Lungfonden. Hjärta och lungor hos 30 000 svenskar i åldern 50-64 år har undersökts i detalj. Den data-, bild- och biobank som byggts upp inom SCAPIS har blivit en viktig resurs för forskarsamhället och kommer att så förbli under decennier framöver. Målet är att på sikt kunna stoppa hjärt- och lungsjukdomarna redan innan de uppstår.
SCAPIS är en unik studie inom hjärta, kärl och lunga. Målet är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår. Vill du stödja forskningen? Swisha i så fall en gåva.
Ditt mobilnummer
En grupp läkare med Bertil Buhre i spetsen bildar Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos och förklarar krig mot den fruktade ”lungsoten”. Kronprinsen, statsministern med flera deltar vid det konstituerande mötet på Musikaliska Akademien den 28 februari.
Sveriges första EKG-registrering genomförs i Uppsala. Tekniken hade uppfunnits i Nederländerna tre år tidigare och är än idag ett av de viktigaste diagnosverktygen vid hjärtsjukdom.
Laboratorn vid Karolinska institutet, Erik Jorpes, lyckas rena fram ämnet heparin, som hindrar blod från att koagulera. Det blodförtunnande läkemedlet kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt och förhindra att proppar bildas.
Stöd forskningen med en gåva – Swisha nu!
Ditt mobilnummer
Hellmuth Hertz och Inge Edler genomför världens första hjärtundersökning med hjälp av ultraljud, ekokardiografi, i Lund. Med hjälp av ultraljud blev det möjligt att diagnosticera olika typer av hjärtfel på ett för patienten enkelt och smärtfritt sätt.
Tuberkulosfallen blir färre, men dödligheten i hjärtsjukdom ökar. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos breddar sitt uppdrag och lägger till ”och andra folksjukdomar” i sitt namn.
Den tyske läkaren Andreas Grünzing blir den förste att öppna ett tilltäppt kranskärl med hjälp av en liten ballong. Två år senare genomförs den första ballongvidgningen i Sverige. Ingreppet kallas PCI, Percutaneous Coronary Intervention. Idag är metoden förstahandsval vid akut hjärtinfarkt.
Den första svenska hjärttransplantationen genomförs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Det nya videonätverket Gertrud gör att specialister i barnkardiologi kan ställa diagnos på akut sjuka barn på annan ort, och se till att de transporteras till ett av landets centra för barnhjärtkirurgi. Gertrud finansierades av Hjärt-Lungfondens insamling.
SCAPIS 2, en återundersökning av hälften av SCAPIS-deltagarna, inleds. Detta kommer att ytterligare öka potentialen för framgångsrik forskning baserad på SCAPIS-kohorten.
En grupp läkare med Bertil Buhre i spetsen bildar Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos och förklarar krig mot den fruktade ”lungsoten”. Kronprinsen, statsministern med flera deltar vid det konstituerande mötet på Musikaliska Akademien den 28 februari.
Den första så kallade dispensären öppnar i Uppsala på initiativ av Nationalföreningen. Här kan den som smittats av tuberkulos få råd om egenvård och smittspridning och hämta spottflaska, febertermometer och tvättpåse för sin personliga hygien.
Sveriges första EKG-registrering genomförs i Uppsala. Tekniken hade uppfunnits i Nederländerna tre år tidigare och är än idag ett av de viktigaste diagnosverktygen vid hjärtsjukdom.
BCG-vaccinet mot tuberkulos börjar användas. Massvaccinering av barn i Sverige inleds dock först efter andra världskriget.
Laboratorn vid Karolinska institutet, Erik Jorpes, lyckas rena fram ämnet heparin, som hindrar blod från att koagulera. Det blodförtunnande läkemedlet kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt och förhindra att proppar bildas.
Nationalföreningens skärmbildsbussar med röntgenutrustning börjar rulla. Mellan 1942 och 1947 genomförs tre miljoner undersökningar i kampen mot tuberkulosen.
Stöd forskningen med en gåva – Swisha nu!
Ditt mobilnummer
De två första läkemedlen med dokumenterad effekt på tuberkulos tas fram. Läkaren Jörgen Lehmann i Göteborg utvecklar PAS, paraaminosalicylsyra. Samtidigt tar Selman Waksmans forskarlag i New Jersey fram streptomycin.
Hellmuth Hertz och Inge Edler genomför världens första hjärtundersökning med hjälp av ultraljud, ekokardiografi, i Lund. Med hjälp av ultraljud blev det möjligt att diagnosticera olika typer av hjärtfel på ett för patienten enkelt och smärtfritt sätt.
Den svenske thoraxkirurgen Clarence Crafoord utför, som andre person i världen, en operation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Maskinen som uppfanns av Bostonkirurgen John Gibbon, gör det möjligt att koppla bort hjärta och lungor under en operation.
Tuberkulosfallen blir färre, men dödligheten i hjärtsjukdom ökar. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos breddar sitt uppdrag och lägger till ”och andra folksjukdomar” i sitt namn.
Ingenjören Rune Elmqvist konstruerar världens första pacemaker, som sedan opereras in på patienten Arne Larsson av forskaren och kirurgen Åke Senning på Karolinska sjukhuset.
Den tyske läkaren Andreas Grünzing blir den förste att öppna ett tilltäppt kranskärl med hjälp av en liten ballong. Två år senare genomförs den första ballongvidgningen i Sverige. Ingreppet kallas PCI, Percutaneous Coronary Intervention. Idag är metoden förstahandsval vid akut hjärtinfarkt.
Sune Bergström och Bengt Samuelsson får Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av prostaglandiner. Deras forskning lade grunden för användningen av acetylsalicylsyra som blodförtunnande läkemedel.
Den första svenska hjärttransplantationen genomförs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Den första svenska patienten får en ny hjärtklaff med hjälp av kateterteknik.
Det nya videonätverket Gertrud gör att specialister i barnkardiologi kan ställa diagnos på akut sjuka barn på annan ort, och se till att de transporteras till ett av landets centra för barnhjärtkirurgi. Gertrud finansierades av Hjärt-Lungfondens insamling.
2018 avslutas rekryteringen till den banbrytande SCAPIS-studien som finansieras av Hjärt-Lungfonden. Hjärta och lungor hos 30 000 svenskar i åldern 50-64 år har undersökts i detalj. Den data-, bild- och biobank som byggts upp inom SCAPIS har blivit en viktig resurs för forskarsamhället och kommer att så förbli under decennier framöver. Målet är att på sikt kunna stoppa hjärt- och lungsjukdomarna redan innan de uppstår.
SCAPIS 2, en återundersökning av hälften av SCAPIS-deltagarna, inleds. Detta kommer att ytterligare öka potentialen för framgångsrik forskning baserad på SCAPIS-kohorten.
SCAPIS är en unik studie inom hjärta, kärl och lunga. Målet är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår. Vill du stödja forskningen? Swisha i så fall en gåva.
Ditt mobilnummer
Bättre diagnoser, bättre behandlingsmetoder och fler som överlever. Hjärt-kärlforskningens genombrott de senaste 30 åren har haft stor påverkan på såväl den totala dödligheten som på den förväntade livslängden.
Forskningens stora genombrott
