Var med och skapa nästa stora genombrottStöd forskningen som räddar liv.

Hjärt-Lungfonden firade 110 års-jubileum under 2014. Redan 1904 startade kampen mot tuberkulos och sedan dess har forskningen hjälpt oss nå många viktiga milstolpar som gör skillnad för hjärt- och lungsjuka varje dag. Tack vare gåvor från svenska folket har forskningen räddat och förlängt tusentals liv. Den som drabbas av hjärtsjukdom idag lever i genomsnitt 12-15 år längre än för bara trettio år sedan. Nu siktar vi mot nästa stora genombrott...

Läs mer

Tillsammans fortsätter vi kampen mot hjärt- och lungsjukdom

Upptäck vår gemensamma historia

1935: Första blodförtunnande läkemedlet

1935: Första blodförtunnande läkemedlet

En svensk forskare vid namn Erik Jorpes lade grunden för det första blodförtunnande läkemedlet. Genom att rena ett ämne som kallas heparin kunde man hindra blodet från att koagulera och därmed förhindra blodproppar vid hjärtinfarkter och förmaksflimmer.

Forskningen räddar liv

Heparin var en viktig milstolpe för behandlingen av hjärtsjuka och används fortfarande över hela världen vid bland annat hjärtinfarkt, förmaksflimmer och vid bypassoperationer. Forskningen tyder också på att heparin framöver kan användas för att förbättra lungfunktionen hos personer med lungsjukdomar eller astma.

Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att hitta nya effektiva läkemedel och behandlingar för personer med hjärt-kärlsjukdomar.

Heparinet blev en milstolpe för behandling vid hjärt-kärlsjukdom

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Caspian opererades bara fyra dagar gammal

Caspian opererades bara fyra dagar gammal

I mars 2011 föddes lilla Caspian. Det var Sarah-Idas första barn och allt verkade helt normalt och bra till en början. Efter några timmar började Caspians pappa känna att något inte stämde. Sonen började bli blå och det var något med andningen. Först var det ingen annan som reagerade men när man till slut kollade syresättningen förstod personalen också att något var fel. En läkare som undersökte Caspian hörde blåsljud på hjärtat och kallade på en överläkare som kastade sig iväg i ilfart i en ambulans till Astrid Lindgrens barnsjukhus med den bara några timmar gamla pojken.

– Det blev sådant tumult och det beslutades om att Caspian behövde flygas till Lund för operation. När han var bara fyra dagar gammal opererades han. Vi bara grät, men operationen gick bra.

Fyra månader senare opererades Caspian igen.

– Det var en helt annan resa. Då visste vi att det hade gått bra första gången. Min man fällde någon tår innan operationen men jag sa åt honom att det gick ju så bra förra gången så det finns ingen anledning att gråta nu. Då slutade han.

Idag är Caspian som vilken pigg treåring som helst. Kroppen har tagit hand om det jättebra och han har inga men, men någon gång senast tonåren när han har växt klart kommer han att behöva opereras igen.

– Det känns tryggt att det är så många som klarar sig. Sjukvården har kommit så långt med ny teknik idag och det kommer nya saker hela tiden. Om det gick så här bra nu, vad kommer de inte kunna göra då när han är femton? Caspian har ett eget insamlingshjärta hos Hjärt-Lungfonden där vi samlar in pengar till forskningen.

Forskningen räddar liv

Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Tack vare forskningen har andelen hjärtbarn som räddas till livet ökat de senaste 50 åren. Många hjärtebarn opereras redan när de är nyfödda när hjärtat inte är mycket större än en valnöt. Det är viktigt att hjärtfelen upptäcks i tid för att öka chanserna till överlevnad. Hjärt-Lungfondens mål är att inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel.

Ett allvarligt hjärtfel upptäcktes vid födseln

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärtsjukdom kostar 61,5 miljarder per år

Hjärtsjukdom kostar 61,5 miljarder per år

Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. Under bara ett år kostar sjukdomarna samhället 61,5 miljarder kronor enligt en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. I beräkningarna ingår kostnader för sjukvård och sjukskrivningar för både den drabbade och för nära anhörig. Genom att satsa på mer forskning går det att minska både lidande och samhällskostnader.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Den värsta sjukdomen man kan tänka sig"

"Den värsta sjukdomen man kan tänka sig"

Jag är från England och växte upp i en industriell stad under 1940- och 50-talet. Luften där var inte alls bra och jag tror att det är en förklaring till att mamma och pappa drabbades av sina sjukdomar.

När min pappa var ung jobbade han som målarassistent och fick bränna bort färgrester. Tänk att han andades in allt detta. Både mamma och pappa rökte också. Så dumt!

Sjukdomen började smyga sig på när min mamma var i 60-årsåldern. Först fick hon svårt att gå och trodde att det hade med hennes onda ben att göra men det visade sig att hon hade hjärtinsufficiens och KOL. Jag var hemma hos min mamma sex veckor när hon mådde som sämst. Hon behövde syrgasmaskin dygnet runt och hade ingen ork att göra något alls. Min syster sa hon hallucinerade mycket och skrek mitt i natten och hade svårt att andas trots att hon hade syrgasmaskinen. I december 2002 dog hon i den värsta sjukdomen man kan tänka sig. Tänk dig att kvävas till döds.

Pappa fick också problem med andningen och kunde inte gå för länge utan att stanna. Läkarna skrev ut astmamediciner men det hjälpte inte så mycket. Han gick ner massor i vikt och blev bara en skugga av den han hade varit. Bara ett år efter att min mamma gick bort dog även han.

Det är plågsamt att minnas fast det var så länge sedan. Jag har också lite problem med mina lungor och undrar ibland om det är ärftligt eller om det beror på staden där jag växte upp.

Forskningen räddar liv

KOL är en av våra största folksjukdomar. Varje år dör omkring 3000 svenskar i sjukdomen och cirka 150 000 personer beräknas ha så svår KOL att medicinsk behandling behövs. Idag går KOL inte att bota. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, kommer att ge oss större förståelse om varför vissa drabbas värre än andra och hur KOL samverkar med andra sjukdomar.

Jeans föräldrar drabbades av lungsjukdomen KOL

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1942: Skärmbildsbussar i kampen mot tbc

1942: Skärmbildsbussar i kampen mot tbc

Hjärt-Lungfonden startade sin historia som Nationalföreningen mot tuberkulos år 1904. Genom information och undersökningar kämpade föreningen för att stoppa spridningen av tbc som var dåtidens största folksjukdom. Den första skärmbildsbussen köptes in år 1942. Den utrustades med kunnig sjukvårdspersonal och röntgenutrustning och körde runt i landet för att undersöka befolkningen med syfte att upptäcka tuberkulosen i ett tidigt stadium. Mellan åren 1942-1947 genomfördes tre miljoner undersökningar. När föreningen bildades dog omkring 12 000 svenskar varje år. 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige.

Forskningen räddar liv

Tuberkulos är fortfarande en av de mest spridda sjukdomarna i världen. Minst nio miljoner insjuknar varje år. Det viktigaste för dagens forskning är att hantera hotet från de olika varianterna av multiresistent tuberkulos och att lära sig mer om vem som drabbas och varför.

Miljoner svenskar undersöktes för tbc

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

4 av 10 svenskar dör till följd av hjärt-kärlsjukdom

4 av 10 svenskar dör till följd av hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken, både i Sverige och i övriga världen. Enligt Socialstyrelsens register var antalet avlidna i Sverige till följd av sjukdom i hjärta och kärl, cirka 35 000 år 2012.

Framstegen inom hjärtforskningen har haft stor betydelse för att medellivslängden har ökat under de senaste 30 åren. Mäns medellivslängd har ökat med 4,5 år och kvinnors med 3 extra levnadsår.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

"Det blev plötsligt lätt att andas"

"Det blev plötsligt lätt att andas"

När Eva Björklund var en liten nyfödd bebis på BB år 1958 misstänkte man att något inte stod rätt till. Hon gick inte upp i vikt som hon skulle och när hon undersöktes upptäckte man att hon hade VSD, ett hål i skiljeväggen mellan hjärtats kamrar.

Bara sex månader gammal fick hon vara med om sin första hjärtkateterisering. Det innebär att man för in en tunn slang upp i hjärtat för att kunna undersöka det. Efter behandlingen blev det många återbesök då Eva reste från hemmet på Gotland till Karolinska sjukhuset för kontroller.

I början av 60-talet hade hjärt-lungmaskinen nyss kommit och läkarna föreslog att Eva, som då var sex år gammal skulle opereras.

– Det var osäkert om jag skulle klara en operation. Man gav det 50/50 och min mor kände sig väldigt osäker.

Operationen sköts upp och först i mars 1974 när hon var 16 år gammal blev Eva opererad av hjärtläkare i Stockholm.

– Jag fick en aha-upplevelse för det kändes så lätt att andas. Tidigare hade det varit som att andas med bomull i näsan.

Efter tre veckor på sjukhus och tre veckors konvalescens fick Eva börja skolan igen och tre år senare vid ett återbesök blev hon friskförklarad. Vid återbesöket var det en amerikansk läkare på plats som för första gången undersökte henne med ultraljud istället för kateterisering. Det var då en ny teknik och läkaren var på besök för att undervisa sina svenska kollegor i den nya tekniken.

– Man känner sig ödmjuk för livet. Två av mina tre barn har fötts med hål mellan hjärtats kamrar men det har senare växt bort. Idag kan jag leva helt som vanligt och jag har aldrig känt mig annorlunda.

Forskningen räddar liv

Hjärt-lungmaskinen som kom 1954, och ultraljud vid hjärtundersökningar Sverige var först med år 1953, blev revolutionerade för hjärtpatienter. Idag handlar forskningen om hjärtkirurgi mycket om att kunna minska komplikationer, förbättra klaffprotester och utveckla mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, kommer att bidra med värdefulla data för att avgöra vem som gynnas bäst av operationer.

Eva opererades för hjärtfel på 1970-talet

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1953: Sverige först med ultraljud av hjärtat

1953: Sverige först med ultraljud av hjärtat

Världens första undersökning av ett hjärta med ultraljud genomfördes i Lund år 1953. Ursprungligen utvecklades ultraljudstekniken för att kunna upptäcka ubåtar under andra världskriget men den svenske hjärtläkaren Inge Edler såg möjligheten att kunna använda tekniken för att titta på hjärtan och tog hjälp av en tysk-svensk fysiker som hette Hellmuth Hertz. Tillsammans lyckades de undersöka en patient med den nya, helt smärtfria metoden som fick namnet ekokardiografi.

Forskningen räddar liv

Ultraljudsundersökning av hjärtat är tillsammans med EKG de två mest epokgörande metoderna för att ställa rätt diagnos vid misstänkt hjärtsjukdom. Tekniken har utvecklats och idag kan man med hjälp av hjärteko mäta blodflöden i hjärtat, studera hjärtklaffarna i 3D och se vävnadernas sammansättning. Idag fortsätter forskningen för att förfina tekniken ytterligare. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att hitta nya diagnostiska verktyg för att hitta de som är i riskzonen för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Stort framsteg för säkrare diagnoser vid hjärtsjukdomar

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

En kvinna som får hjärtinfarkt får idag 14 extra levnadsår

En kvinna som får hjärtinfarkt får idag 14 extra levnadsår

Tack vare framsteg inom den medicinska forskningen lever hjärtsjuka personer betydligt längre idag jämfört med för 30 år sedan. Många 65-åriga kvinnor som skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt 1980, överlever idag och kan förvänta sig minst fjorton extra levnadsår. För män är den motsvarande vinsten 12 extra levnadsår. Forskningen har bidragit till bättre behandling och bättre läkemedel. Dessutom lever människor mer hälsosamt. Uppgifterna kommer från beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1954: Hjärt-lungmaskinen revolutionerar hjärtkirurgin

1954: Hjärt-lungmaskinen revolutionerar hjärtkirurgin

Den svenska professorn Clarence Crafoord var den andra personen i världen som lyckades utföra en hjärtoperation med en hjärt-lungmaskin. Maskinen innebar en revolution för hjärtkirurgin eftersom den gjorde det möjligt att koppla bort hjärta och lungor under en operation. Den första svenska hjärt-lungmaskinen byggdes av AGA och bestod av en pump som pumpade blodet från kroppen via en konstgjord lunga. I den konstgjorda lungan tillsätts syre till blodet som sen pumpas tillbaka till kroppen. Det betyder att patientens hjärta och lungor står stilla under operationen medan maskinen sköter jobbet med syresättningen.

Forskningen räddar liv

På senare år har man utvecklat små bärbara hjärt-lungmaskiner som möjliggör transport av svårt hjärt- eller lungsjuka patienter. Man har också förfinat tekniken så att hjärt-lungmaskinen kan vara inkopplad under längre tid. Dagens forskning inom thoraxkirurgin handlar om att minska komplikationer såsom blödning och hjärtsvikt, att förbättra klaffproteser och att utveckla implanterbara mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt-Lungfonden har som mål att samla mer kunskaper om vilka patienter som gynnas mest av kirurgi.

Konstgjord lunga genombrott vid hjärtoperationer

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Två telefonsamtal som förändrade livet

Två telefonsamtal som förändrade livet

Några dagar innan jul, mitt i julhandeln, glöggmyset och pepparkakorna ringde pappa. Han försökte låta samlad och avslappnad på rösten men budskapet var långt ifrån muntert. Min farmor hade drabbats av en massiv stroke och låg medvetslös på sjukhuset. Pappas syster hade blivit orolig när hon inte svarade i telefon så hon åkte dit och hittade henne liggandes på badrumsgolvet.

Dagen efter åkte vi till sjukhuset, jag, min bror och pappa och det var ingen rolig upplevelse.

Den person som låg där i sängen var långt ifrån den pigga, glada och kärleksfulla farmor som alltid lagade underbara köttbullar och mötte alla människor med ett öppet sinne. Nu var det bara ett skal kvar. På annandagen fick hon somna in för gott och jag tröstade mig med att döden kom snabbt. Hon slapp lida för det sa bara pang.

Tre år senare kom nästa samtal. Jag bodde tillfälligt utomlands då och det var mamma som ringde en sen kväll. Nu var det pappa. Hon hade hittat honom på golvet när hon kom hem från jobbet. Han hade känt sig dålig och rest sig för att gå till badrummet men ramlat och slagit huvudet i golvet. Det blev helikopter till sjukhuset och där var jag i ett annat land och kunde inget göra. Pappa fick vård och mediciner och överlevde. Han klarade sig bättre än många andra gör, men livet förändrades för alltid. Han är inte den pappa jag en gång hade.

Ofta tänker jag på ordet ”om”. Om bara han kollat upp sitt blodtryck, om han inte varit ensam hemma när det hände. Hur hade livet sett ut då?

Forskningen räddar liv

Varje år drabbas omkring 30 000 svenskar av stroke. Hälften avlider eller blir svårt funktionsnedsatta. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen kan hjälpa oss hitta riskmarkörer som gör att vi kan hitta de som är i riskzonen och därmed förhindra att fler drabbas.

Marias farmor och pappa drabbades av stroke.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

1958: Pacemakern ger nytt liv åt hjärtpatienter

1958: Pacemakern ger nytt liv åt hjärtpatienter

Pacemakern ger över en miljon människor ett bättre liv. Det kan de tacka den svenske läkaren och uppfinnaren Rune Elmqvist för. År 1958 konstruerade han den första pacemakern under tidspress för att rädda en patient med svåra hjärtproblem. Tyvärr skadades pacemakern vid operationen och var tvungen att bytas ut. Patienten opererades totalt 22 gånger men lyckades överleva Rune själv och blev 86 år gammal.

Forskningen räddar liv

Pacemakern har krympt under årens lopp och är idag inte större än en femkrona. Den väger bara 14 gram och man opererar in den under lokalbedövning. En hjärtpatient i österrikiska Linz fick nyligen världens hittills minsta pacemaker inpoererad, lika liten som ett vitaminpiller. 

Dagens forskning inom thoraxkirurgin handlar om att minska komplikationer såsom blödning och hjärtsvikt, att förbättra klaffproteser och att utveckla implanterbara mekaniska pumpar som stöttar hjärtat. Forskningsprojektet SCAPIS som leds av Hjärt- Lungfonden har som mål att samla mer kunskaper om vilka patienter som gynnas mest av kirurgi.

Svensk uppfinning ger miljoner hjärtan rätt rytm

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Hjärtforskningen har räddat 154 000 liv de senaste 30 åren

Hjärtforskningen har räddat 154 000 liv de senaste 30 åren

Medicinsk forskning och utveckling har räddat 154 000 liv de senaste 30 åren. Det visar en studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Tack vare ny medicinsk teknologi och livsstilsförändringar har 401 000 dödsfall i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom förhindrats eller skjutits upp mellan åren 1980 och 2010. Enligt forskarna har 38 procent av dessa, cirka 154 000 personer, medicinsk forskning och utveckling att tacka för att de fick fler år att leva.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

En annorlunda Alla hjärtans dag

En annorlunda Alla hjärtans dag

Den 14 februari år 2008 ringer min väckarklocka. Klockan är 06:00 och jag ska vara med och öppna det dagis jag har praktik på. Mamma sitter på sängkanten och talar om för mig att pappa vaknat vid fyratiden av smärtor i bröstet med yrsel och alldeles kallsvettig.

Som alltid annars hade han tänkt att det onda går över med en värktablett, men någonstans i bakhuvudet kändes någonting fel. Kanske var det hans inre alarm som ringde och gjorde att han körde sig själv till akutmottagningen.

Den 14 februari 2008 är jag 15 år. Det är Alla hjärtans dag, min pappa har fått en hjärtinfarkt och åker ambulans till Kalmar där han kommer att göra en ballongsprängning av ett igentäppt blodkärl. På dagiset klipper barnen ut hjärtan som de ger sina föräldrar, skyltfönstren pyntas med chokladaskar och nallebjörnar. Hela staden Västervik verkar inlindat i något mysigt. Något mysigt som jag och min familj inte var en del av, den där dagen, det där året.

Min älskade pappa har sedan dess drabbats av ytterligare två hjärtinfarkter men överlevt dem båda tack vare snabba beslut, bra omhändertagande och skickliga läkare. Och tack vare donationer till forskning. Jag är mina medmänniskor evigt tacksam att vi tillsammans med donationer och kunskap om hjärt-kärlsjukdomar kan hjälpa till att rädda liv. Pappas infarkter har ändrat mitt sätt att se på saker och ting. Livet är kort och kan ta slut när som helst. 

Forskningen räddar liv

30 000 människor i Sverige drabbas av hjärtinfarkt varje år. Med forskningens hjälp kan vi i framtiden förutse vem som riskerar att drabbas och förebygga lidande och död. Det världsunika forskningsprojektet SCAPIS, som Hjärt-Lungfonden driver tillsammans med de stora universitetssjukhusen, har som mål att hitta nya effektiva läkemedel och behandlingar för personer som drabbas. 

Moas pappa fick en hjärtinfarkt.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Forskarna får bara 14 procent av den finansiering som behövs

Forskarna får bara 14 procent av den finansiering som behövs

2012 fick Hjärt-Lungfonden forskningsansökningar till ett värde av mer än 1,3 miljarder kronor. Samma år kunde Hjärt-Lungfonden dela ut drygt 180 miljoner kronor till forskningen, vilket motsvarar 14 procent av det forskarna behöver.

SCAPIS lägger grunden för nya genombrott

I forskningsprojektet SCAPIS kommer 30 000 personer i åldern 50-64 år att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat blodprover och ultraljud. All data som det ger gör att SCAPIS kommer ge oss fantastiska möjligheter för nya forsknings- genombrott. Snart kommer vi kunna hitta riskmarkörer som visar vem som riskerar drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.

Dags för nästa stora genombrott.

Hjälp oss nå nästa genombrott.

Ge din jubileumsgåva här. Tillsammans räddar vi liv!

Under resans gång har vi uppnått mycket. Forskningen har fram till idag räddat över 150 000 liv och sparat miljarder kronor åt samhället. Allt detta tack vare den forskning som svenska folket har gett sitt stöd till. Att vi är stolta över det som har varit betyder inte att vi är nöjda, vi blickar framåt.

Nästa milstolpe är mycket konkret och genombrottet kommer i närtid. Tack vare SCAPIS, en världsunik kunskapsbank som vi bygger upp på Sveriges sex universitetssjukhus, får forskarna ett unikt material att arbeta med.

Målet är att man med ett enkelt blodprov ska kunna se vem som kommer drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Med de kunskaperna kan man skräddarsy behandling så att riskpersonerna slipper att drabbas.

För att ta nästa steg behövs mer pengar till forskningen. Tiotusentals givare ger redan generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ge en jubileumsgåva och var med och skapa nästa stora genombrott. Tillsammans räddar vi liv!

Skicka länk till denna artikel

 (frivilligt) Skicka

Din länk har skickats!

Stäng