Smittspridningen hejdas

En av Hjärt-Lungfondens tidigaste åtgärder var att inleda ett socialmedicinskt försök i fyra byar i Norrbotten för att minska smittspridningen av tuberkulos. Alla invånare i byarna undersöktes och smittsamt sjuka fick plats i ett särskilt hus, Anstalten Hälsan.

Befolkningen fick undervisning om hygien i hemmet och råd om att vädra ofta och att vädra sängkläderna utomhus. "Renlighet och frisk luft är fiender till lungsoten" var budskapet i informationsverksamheten.

Försöket i Norrbotten pågick i åtta år. När det utvärderades efter 20 år kunde man konstatera att tuberkulosdödligheten hade minskat med 28 procent.

Dispensärer

År 1905 var Hjärt-Lungfonden med och startade den första dispensären (en sjukvårdsinrättning med uppgift att spåra tuberkulos) i Uppsala. Den följdes av flera andra dispensärer ute i landet. Hjärt-Lungfonden stod för en del av kostnaderna fram till 1937 då staten helt tog över denna verksamhet.

Personal från dispensärerna uppsökte lungsjuka familjer, undersökte familjemedlemmarna, undervisade dem om hygien och om sjukdomen och lämnade understöd av olika slag.

Hjärt-Lungfonden var även en stark påtryckare för att få igång sanatorieverksamheten i landet och bidrog med pengar till ett par mindre sanatorier som blev en slags modell.

Skärmbildsbuss och massundersökningar

I mitten av 1930-talet kom skärmbildsundersökningarna (röntgen) och de blev allmänna från mitten av 40-talet. Med hjälp av skärmbildsundersökningar kunde läkarna göra massundersökningar och på så sätt spåra upp tuberkulosfall. År 1942 köpte Hjärt-Lungfonden in en buss in för detta ändamål och med den åkte sjukvårdspersonal runt i landet. Verksamhet bekostades helt av fonden.

Från 1951 och tio år framåt finansierade Hjärt-Lungfonden ett operationslag bestående av thoraxkirurg, narkosläkare och operationssköterska som reste ut till olika sanatorier och gjorde revbensoperationer på patienter som vårdades där.

Sidan senast uppdaterad 2014-05-14