Dag för genombrott i Umeå

Här presenteras en sammanfattning av seminariet SCAPIS ”Dag för genombrott”, i Umeå den 24 april. Intresset för dagen var mycket stort och Norrlandsoperan, med sina 450 platser, var fullsatt. Amelia Adamo guidade alla genom programmet, där hjärta och lungor stod i fokus.



Amelia Adamo inledde med att intervjua Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, som själv förlorat både sin farfar och pappa i hjärtinfarkt. Hon berättade om saknaden och den oro att själv drabbas som hon bär med sig. Hon berättade också om att erfarenheterna ledde till att hon sökte sig yrkesmässigt till Hjärt-Lungfonden.
- Jag vill rädda hjärtan, och tack vare forskning har vi räddat många fler. Vi har halverat antalet hjärtinfarkter i Sverige. Men nu har det börjat plana ut. Vi måste ta reda på varför. Hela idéen med SCAPIS är att hitta människor innan de riskerar att blir sjuka. Det är ett drömprojekt där vi på Hjärt-Lungfonden hittills har satsat 400 miljoner kronor. Men det behövs mer och därför behövs många fler månadsgivare, sa hon.

Att stoppa hjärtinfarkten innan den kommer

Trots att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom går ned är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är svårt att förutsäga vem som kommer att drabbas eftersom sjukdomarna ofta uppkommer utan tidigare symptom.
- Antalet hjärtinfarkter har minskat och vi har kommit en bit på väg på 30 år. Vi vet mer om riskfaktorer och vi har fått bättre metoder för att öppna kranskärl som är förträngda. Men ännu är det många som inte hinner till sjukhus och för dem som överlever innebär det en livslång medicinering, sa Anette Sandström, överläkare i hjärtsjukdomar, Norrlands universitetssjukhus.
En hjärtinfarkt beror på en förträngning i ett kranskärl, där det finns inlagringar av kalk och fett.
- Sluta röka, börja röra på dig och ät bra mat, är mina bästa råd. Att sänka blodtryck och blodfetter minskar också riskerna, tipsade Anette Sandström.
Med alla unika undersökningar som är gjorda i SCAPIS-studien är förhoppningen att forskarna kommer hitta ledtrådar till varför människor drabbas av hjärtinfarkt.
- SCAPIS är en helt unik studie där skiktröntgen av kranskärlen och blodprover kommer att ge oss fler svar på vad det är för processer som styr i kroppen. Vilka blir sjuka eller inte? SCAPIS ska ge oss svar så att vi kan stoppa en hjärtinfarkt eller en stroke innan den kommer, avslutade Anette Sandström. 

Så mår Umeå – SCAPIS ger svar

I Umeå har 2 500 deltagare genomgått SCAPIS studiens alla provtagningar och tester, men de har också fått göra extra undersökningar.
- De har fått använda en sömnmätare för att mäta andningsuppehåll, göra en sockerbelastning, lämnat hårprover och gjort mätningar av vissa hormoner. Här i Umeå har deltagarna dessutom lämnat fler blodprover och svarat på fler enkätfrågor. Deltagarfrekvensen är hög, 55 procent vilket är näst bäst i landet, berättade Linn Skoglund-Larsson, studieläkare SCAPIS Umeå.
Hur mår då Umeåborna? 35 procent är normalviktiga, 25 procent har en övervikt medan 23 procent hade ett BMI på över 30, vilket klassas som fetma. Antalet rökare är lägst i landet. Fyra procent är rökare, medan motsvarade siffra är elva procent i Malmö, vilket är högst.
- Vi har också mätt blodfetter. Bland Umeås deltagare har tio procent ett för högt värde av det onda kolesterolet, LDL.  Blodtrycket ligger näst högst i Sverige, där sticker vi ut. Och naturligtvis undrar vi vad det beror på? Det är bara deltagarna i Linköping som ligger högre än de andra. När det gäller plack i hjärtas kranskärl var det ganska jämt över landet, ungefär 30 procent av dem vi undersökte hade det.
- Den som söker finner, och vi kom att hitta saker. Fyrtio personer av de undersökta skickades vidare på röntgen på hjärtmottagningen, ungefär hälften av dem fick göra en ballongsprängning eller en bypass. 75 personer hade pulsåderbråck i bröstkorgen, många hade fläckar och prickar på lungorna, diabetes eller högt blodtryck eller för höga eller för låga ämnesomsättningshormoner. Vi fann även några tumörer, pulsåderbråck i buken och åderförkalkning i kärlen, berättade Linn Skoglund-Larsson.

All rörelse är bra rörelse

Inom ramen för SCAPIS studerar Elin Ekblom Bak, högskolelektor vid Gymnastik -och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm, kopplingen mellan fysisk aktivitet och deltagarnas hjärt-kärl- och lunghälsa. En pilotstudie från SCAPIS i Göteborg visade att endast 7 % av personerna uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna satt mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt mer än kvinnor, men tränade däremot mer än kvinnorna.
- Vi ville undersöka om risken för det metabola syndromet, det vill säga bukfetma i kombination med riskfaktorer som blodfetter, kolesterol, högt blodtryck, nedsatt glukostolerans eller diabetes typ-2, minskade om stillasittande byttes ut mot rörelse i en minut och upp till 120 minuter per dag. Resultatet visade att vid tio minuters högintensiv träning per dag halverades risken, vid en timmes träning per dag eliminerades den helt. Det räcker att gå en promenad på tio minuter för att minska risken att bli sjuk men även rörelse på en minut per dag ger förbättringar, berättade Elin Ekblom Bak.

Vad kan lungorna berätta?

Minst en halv miljon svenskar lider av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, och de har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Anders Blomberg, professor och överläkare Norrlands universitetssjukhus och huvudansvarig för SCAPIS Umeå, hoppas att SCAPIS ska ge svar på vilka mekanismer som ligger bakom KOL och varför även människor som aldrig har rökt drabbas av samma sjukdom. I SCAPIS-materialet har forskarna hittat tidiga tecken på KOL.
- Vi har hittat runt nio till tio procent med spirometri. Det var något fler män i kvinnor och mellan 25 och 30 procent har aldrig varit rökare. På röntgen har vi också sett emfysem och i luftvägarna kan vi se om de är förtjockade och vida. Nu vill vi ta reda på mer om vad som utlöser KOL hos dem som inte röker. Vi vill förstå sambandet och hur hjärta och lungor hör ihop. Vi vill också undersöka risken för KOL ihop med samsjuklighet. Vi ska dessutom försöka hitta biomarkörer i blodet som visar vilka personer som kommer att utveckla svår KOL och vilka som inte kommer att göra det. Det skulle kunna leda till nya läkemedel på området, som kan förbättra prognosen vid svår KOL, berättade Anders Blomberg. 

SCAPIS och Västerbottensprojektet – en unik möjlighet

I Västerbotten finns två andra studier som ihop med SCAPIS är en unik möjlighet för forskare att komma längre kring hjärt-kärlsjukdom. Många av deltagarna i SCAPIS i Umeå har sedan 1980-talet varit med i befolkningsstudien MONICA och Västerbottens hälsoundersökning, Västerbottensprojektet. Det innebär att provsvar och enkäter kan jämföras med de som är deltagare i SCAPIS. I MONICA var syftet att kartlägga riskfaktorer för förekomst av hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke i Norrbotten och Västerbotten. I Västerbottenprojektet har 112 000 personer vid 40, 50 och 60 år genomgått riktade hälsosamtal samt gjort mätningar av blodtryck, blodfetter och blodsocker. Deltagarna har även fått prata om kostvanor, fysisk aktivitet/stillasittande, tobak- och alkoholvanor samt blivit vägda och mätta.
- Vad är unikt med de båda studierna? Flera västerbottningar och norrbottningar har varit med i alla undersökningar och dessutom lämnat blod till Biobank norr. Det är en skatt. Det fantastiska är att vi forskare kan gå tillbaka till frysarna för att se vad som finns och matcha ihop det med allt som är undersökt för att se hur det såg ut innan sjukdomen dök upp. Nu lägger vi SCAPIS till den här unika väven, vi får ytterligare en mätpunkt till våra tidigare studier och SCAPIS. Mer än 90 procent av alla som har deltagit i SCAPIS har tidigare varit med i MONICA och Västerbottenprojektet. Kombinationen mellan dessa studier är oslagbar. Redan i dag kan jag som forskare titta på vad som fanns för tio år sedan, berättade Stefan Söderberg, professor och överläkare Norrlands universitetssjukhus.

Bli hjärtsmart

Det går att vända riskfaktorer till friskfaktorer. Sveriges enda livsstilsprofessor, Mai-Lis Hellénius, vid Karolinska institutet, berättade att vi svenskar motionerar mest i Europa, men att vi också sitter mest. Stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
- En lång rad studier bekräftar att medelhavskost med mycket olivolja och nötter är bland det mest hälsosamma vi kan äta. Den som äter medelhavskost lever längre och har en minskad risk för att dö av hjärt-kärlsjukdom. Jag förespråkar matpyramiden, vi måste äta allsidigt och varierat för att vi är allätare och för att vi ska må bra. Det är också viktigt att vi alla börjar röra på oss mer i dagen, det är den lilla rörelsen som kan göra stor skillnad ihop med kosten. Att göra ”en Kiruna”, det vill säga tio ben böj, ett par gånger varje dag är väldigt bra. På benen har vi stora muskelgrupper och genom att röra på dig kan du bränna ned mellan 60 och 70 procent av ditt blodsocker. Kom ihåg att äta mycket sallad och gröna blad som rucola, spenat samt rödbetor och rädisor. Det är nitratrika och studier har visat att nitratrika grönsaker minskar risken för blodproppar och påverkar insulinkänsligheten. Välj rätt fett, fleromättat fett, som solrosolja, ger mer muskler och är nyttigare. Ytterligare tips, råd och recept finns att läsa www.sundkurs.se, berättade Mai-Lis Hellenius. 

Mojje framförde ”Låt ditt hjärta slå”

Artisten Mojje Milacki drabbades vid 36 års ålder av en hjärtinfarkt i direktsändning av programmet Let’s Dance. Han genomförde sin dans under pågående hjärtinfarkt. Om det berättade han om på SCAPIS-dagen innan han framförde sin egen sång ”Låt ditt hjärta slå”. En sång som han har skrivit med utgångspunkt från sin erfarenhet av att underhålla sjuka barn och deras föräldrar på barnsjukhus runt om i landet.