Kampen mot lungsoten

Tack vare Svenska National­föreningen mot Tuberkulos intensiva arbetsinsatser kunde den fruktade lungsoten nästan utrotas i vårt land. Men ute i världen skördar den miljontals liv.

Tuberkulos, lungsot, har varit ett gissel för mänskligheten i åtminstone 12 000 år. Spår av tuberkulos finns i skelettrester från yngre stenåldern och hos egyptiska mumier från 3 000–2 400 f. Kr.

I Sverige avled runt förra sekelskiftet årligen cirka 12 000 personer i tuberkulos och sjukdomen var den vanligaste dödsorsaken. Alltför många dog alltför unga. Det var bakgrunden till att en grupp bestående av 26 läkare med Bertil Buhre som initiativtagare år 1904 bildade Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos.

Internationell forskning om tuberkulos

Bertil Buhre hade gjort flera studieresor ute i världen och studerat hur tuberkulossjuka vårdades och vilken forskning som bedrevs. Bara två decennier tidigare hade den tyske bakteriologen Robert Koch upptäckt att sjukdomen spreds med en bakterie. Alltså borde den gå att bota. Men det krävdes mer forskning.

Det hela startade med ett upprop där det hette att tuberkulosen skulle bekämpas ”med alla till buds stående medel”. Den förste att underteckna uppropet var kronprins Gustaf, sedermera Gustaf V, och han följdes av många fler.

Pengar samlades in till dispensärer, sanatorier och så småningom även till skärmbildsbussar. Samt till forskning kring den fruktade sjukdomen. Redan 1905 öppnades den första dispensären. Den låg i Uppsala och där kunde lungsjuka och deras familjer undersökas, få information och råd om sjukdomen, samt visst understöd. Nationalföreningen bidrog även med medel till nya sanatorier för lungsjuka.

Antibiotika i kampen mot tuberkulos

År 1942 köpte Nationalföreningen den första skärmbildsbussen och under de följande fem åren undersöktes fler än tre miljoner svenskar. Syftet var att hitta tuberkulos i ett tidigt stadium.

På 1940-talet introducerades antibiotika som ett läkemedel mot tuberkulos. Nationalföreningen bidrog även här, bland annat i arbetet med att analysera resultaten av behandlingen. Kampen gav goda resultat. I mitten av 1950-talet var tuberkulos så gott som utrotad i Sverige och Nationalföreningen kunde vända blickarna mot nästa stora folksjukdom, hjärtsjukdomarna.

I dag är tuberkulos fortfarande en ovanlig sjukdom i Sverige med cirka 600 nyregistrerade fall årligen. Men den är den mest spridda infektionssjukdomen i världen och skördar miljontals liv varje år. De senaste decenniernas resistens mot antibiotika har försämrat läget och internationella team av forskare arbetar därför med att försöka hitta nya vacciner och nya behandlingar.

Sidan senast uppdaterad 2016-07-01