1947 - Spirometern

Spirometern har funnits sedan 1846 men det var först 1947 som en fransk läkare utarbetade det diagnostiska verktyg som gör det möjligt att upptäcka KOL redan på ett tidigt stadium.

Man visar upp en spirometer

KOL är en av världens stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen utvecklas successivt och smyger sig på. Det är olyckligt, eftersom förutsättningarna att bromsa utvecklingen är störst om sjukdomen upptäcks tidigt. Det enda sättet att tidigt upptäcka KOL är med hjälp av spirometri.

Under tidigt 1800-tal identifierades de två sjukdomsprocesser som orsakar KOL: Bronkiolit (inflammatoriska förändringar i de minsta luftrören) och emfysem (sjuklig förstöring av lungvävnaden).

Första spirometern diagnostiserade tuberkulos

Det är den engelska läkaren John Hutchinson som tillskrivs äran av att ha konstruerat den första spirometern. Året var 1846 och apparaten som han demonstrerade var en klocka nedsänkt i vatten. När man blåste in utandningsluft i klockan rörde den sig uppåt genom vattnet. Hutchinson använde sin spirometer främst för att diagnostisera tuberkulos.

Med spirometri mäts hur stor volym luft, mätt i liter, en person maximalt kan andas ut efter en maximal inandning. Man mäter också hur stor volym personen kan blåsa ut den första sekunden efter full inandning.

Robert Tiffeneau

Det var först 1947, hundra år efter Hutchinsons första spirometer, som Robert Tiffeneau i samarbete med André Pinelli utarbetade ett index för bedömning av luftvägsobstruktion. Detta index används än i dag som diagnostiskt verktyg vid definition av KOL.

Robert Tiffeneau (1910-1961) var en fransk läkare och farmakolog. Efter sin medicinarexamen arbetade han främst med diabetes, men under andra världskriget kom han att samarbeta med flera forskare som försökte hitta bästa behandling för personer som skadats av giftgaser, och därmed styrdes hans intresse över på lungområdet.

Uppdaterad: 22 mars 2023

Kvinna i forskningslaboratorium

Milstolpar inom forskningen

Bättre diagnoser, bättre behandlingsmetoder och fler som överlever. Hjärt-kärlforskningens genombrott de senaste 30 åren har haft stor påverkan på såväl den totala dödligheten som på den förväntade livslängden.

Forskningens stora genombrott