Klaffbyte med kateter

Tekniken att byta hjärtklaff med hjälp av en kateter är både ny och framgångsrik. Det började med en knippe grishjärtan.

En dag 1988 satt 1 500 kardiologer från hela världen samlade i en av Arizona Heart Institutes salar i Phoenix. En av dem var den 39-årige dansken Henning Rud Andersen från Århus. Från podiet föreläste en av ballongvidgningens pionjärer om tekniken, och om hur man med hjälp av kateter och ballong även kunde sätta ett expanderbart metallnät, en stent, på plats i ett kranskärl för att hålla det öppet.

Stentar hade beskrivits i medicinska artiklar förut, men de användes ännu inte i Danmark. Det var första gången Henning Rud Andersen hörde någon berätta om tekniken och han blev djupt fascinerad. Han fick en idé. En fantastisk idé. När Henning Rud Andersen landade i Danmark efter konferensen hade han bestämt sig för att bli den förste att plantera in en ny hjärtklaff med hjälp av katetertekniken.

Kateterteknik på grisar

Väl hemma i Århus rusade han till slaktaren och köpte ett knippe grishjärtan. Han öppnade dem, skar loss aortaklaffen och monterade den på ett metallnät och metallnätet på en ballong. Sedan började han operera grisar med kateterteknik och den 1 maj 1989 lyckades han – den opererade grisen överlevde med sin nya hjärtklaff.

Henning Rud Andersen hade nått sitt mål, men han hade svårt att få någon att tro på att det han gjort var möjligt. Till slut fick han artikeln som beskrev hans metod publicerad i European Heart Journal och hans patent såldes till ett litet amerikanskt företag för 10 000 dollar. 2002 genomförde fransmannen Alain Cribier den första lyckade implantationen av en
aortaklaff med hjälp av kateter på en människa och 2003 köptes det lilla amerikanska företaget, vars enda tillgång var Andersens patent, av ett annat företag – för cirka 200 000 miljoner dollar.

Men Henning Rud Andersen var inte bitter utan konstaterade bara att han varit tio år före sin tid och beklagade att han inte varit med om att utveckla metoden på människa.

Sveriges första hjärtklaffbyte med kateter

I Sverige genomfördes det första hjärtklaffbytet med kateter 2008. Patienten var en 70-årig man och ingreppet utfördes i Lund.

I dag, fem år senare, utförs årligen cirka 280 hjärtklaff-operationer med hjälp av kateter i Sverige. De som genomgår ingreppet är äldre och mulitsjuka som anses för sköra för att genomgå en operation där bröstkorgen öppnas.

Resultaten av ingreppen har varit mycket goda. Dödligheten efter 30 dagar är 6 procent, vilket är en låg siffra med tanke på att medelåldern på de behandlade patienterna är 82 år.

Klaffbyte med kateter i historien:

1989 – Henning Rud Andersen planterar in en biologisk klaff i en gris med hjälp av kateter.

2002 – Alain Cribier genomför den första lyckade implantationen av en hjärtklaff med hjälp av kateter på människa.

2008 – De första klaffbytena med hjälp av kateter genomförs i Sverige.

2012 – Antalet klaffbyten med hjälp av kateter har stigit stadigt år från år och når 278.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08