I hjärtats inre

Tack vare pionjärerna på hjärtkateteriseringens område kan hjärtsjukvården i dag utföra bland annat klaffbyten utan att öppna bröstkorgen.

Hjärtkateterisering innebär att en mycket tunn slang (kateter) förs in i kärlsystemet via ljumsken eller handleden och lirkas genom kärlträdet upp till hjärtat samtidigt som kontrastvätska sprutas in så att man kan se hela förloppet på en röntgenskärm.

Används vid klaffbyten och ballongvidgning

Metoden användes tidigare för att bland annat mäta blodtryck och flöde inne i hjärtat och därmed kunna identifiera olika strukturella fel i hjärtmuskeln såsom klaffel och hål i kammarväggen. Eftersom sådana diagnoser idag kan ställas med hjälp av ultraljud har katetertekniken i stort sett spelat ut sin roll som diagnosverktyg, men har utvecklats och används i stället för kranskärlsröntgen, ballongvidgning och klaffbyten.

Hjärtkateteriseringens historia inleddes när den franske läkaren och vetenskapsmannen Claude Bernard under andra halvan av 1800-talet förde upp katetrar i hjärtat på djur för att mäta temperaturen i höger respektive vänster kammare. Skälet till detta var att han ville ta död på en gammal teori om att kroppstemperaturen alstrades i hjärtat.

Första hjärtkateteriseringen på människa utförs 1929

Den första kateteriseringen av ett människohjärta gjordes av den tyske läkaren Werner Forßmann. Han var frustrerad över att möjligheterna att diagnostisera hjärtsjukdom var så begränsade och övertygad om att det skulle vara möjligt att föra upp en kateter till hjärtat på en människa lika väl som det gick att göra det på en häst. Hans överordnade förbjöd honom dock att testa metoden på patienter.

År 1929 utförde han en kateterisering på sig själv genom att föra upp en slang från vänster armbågsven hela vägen upp till höger förmak. Han blev omedelbart avskedad från sjukhuset, men fick revansch då han 1956 fick Nobelpriset i fysiologi och medicin. Då hade hjärtkateterisering använts i Sverige sedan 1947.

I takt med att materialen i katetrarna utvecklats och forskningen gjort stora framsteg har de kateterburna ingreppen under de senaste decennierna ökat kraftigt, samtidigt som den öppna hjärtkirurgin minskat. 1979 genomfördes den första ballongvidgningen i Sverige, 1994 sattes det första stentet in i ett kranskärl och 2008 skedde det första kateterburna klaffbytet.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08