Finner nya behandlingar vid hjärt-sjukdom

Min vision är att bidra till bättre hälsa i Europa och Sverige. Min tanke har alltid varit att utveckla nya strategier som hjälper människor här och nu.

I mitten av 1990-talet startade Lars Wallentin uppbyggnaden av ett nationellt internetbaserat registersystem. Denna internetplattform utgör i dag basen för flera viktiga kvalitetshjärtregister. Hjärtregistren har lett till att man i dag sätter in tidig behandling med blodfettssänkande läkemedel vid hjärtinfarkt, att de flesta hjärtinfarktspatienter behandlas med akut ballongvidgning och att hjärtinfarktspatienter bedöms och får behandling redan i ambulansen.

Forskningsresultat

Lars Wallentins grupp arbetar också med forskning kring blodpropp vid akut kranskärlssjukdom och förmaksflimmer och resultatet är ett banbrytande arbete med att utveckla och införa nya och mer individanpassade behandlingar vid
akut hjärtsjukdom. De olika studierna har lett till att hjärtinfarktspatienter behandlas med tidiga kranskärlsingrepp och stent i det akuta skedet och sedan med 75 milligram acetylsalicylsyra och lågmolekylärt heparin för att förebygga en ny hjärtinfarkt.

Några av studierna ledde vidare till att det blodproppshämmande medlet ticagrelor nu sätts in vid hjärtinfarkt och det blodförtunnande medlet dabigatran vid förmaksflimmer.

Gruppen har också kartlagt hjärtmarkörer, bland annat proteinet troponin som fungerar som ett diagnosverktyg och ger vägledning vid behandling av hjärtåkommor.

Studier

"RISK-studien" från 1990 som visar att 75 milligram acetylsalicylsyra (Trombyl) förhindrar hjärtinfarkt.

"FRISC I-studien" från 1996 som visar att lågmolekylärt heparin förhindrar hjärtinfarkt.FRISC II-studien från 2000 som visar att tidiga kranskärlsingrepp
ökar överlevnad och minskar risken för hjärtinfarkt.

"RIKS-HIA-studie" från 2006 som visar att primär PCI ökar överlevnad och minskar risken för hjärtinfarkt.

"PLATO-studien" från 2009 som visar att ticagrelor (Brilinta) ökar överlevnad och minskar risken för hjärtinfarkt.