Forskning om sömnapné

Sömnapnésyndrom är ett relativt nytt och outforskat område. Fortfarande finns många komponenter kvar att klarlägga när det gäller orsakssamband, samverkande riskfaktorer och effekter av olika behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens forskningsmål inom området sömnapné är att klarlägga sambandet mellan apnésjukdom och hjärt-kärlsjukdom samt att hitta orsaken till centrala apnéer och ta reda på om de är skadliga.

Samband mellan sömnapné och hjärtsjukdom

I Sverige pågår sedan flera år en internationellt framstående forskning om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och sömnapné samt olika behandlingsformer. Denna forskning har varit möjlig tack vare stöd från Hjärt-Lungfonden.

Det finns i dag flera framgångsrika forskargrupper inom detta område i Sverige. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har varit banbrytande i sin forskning om stresshormoner som en orsak till sambandet mellan sömnapné och högt blodtryck samt om risken för sömnapnoiker att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

En av utmaningarna idag är att fånga upp de individer som löper störst risk att få sin hälsa skadad på lång sikt av sömnapné så att dessa kan få en adekvat behandling i tid. Forskningen i Göteborg är också inriktad på att hitta nya effektiva behandlingsmetoder.

Sömnapné kopplat till diabetes

Ett annat forskningsfält med koppling till långsiktiga hälsoeffekter är hur sömnapné påverkar sockeromsättning och diabetesutveckling. Här pågår exempelvis studier vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som tyder på att sömnapné i sig − oberoende av övervikten − gör att kroppen får en minskad känslighet för insulin. Det händer mycket i kroppen vid andningsuppehåll.

Under en natt med kanske hundratals mikrouppvaknanden frisätts en massa stresshormoner, och detta kan påverka en rad processer i kroppen, till exempel cellernas känslighet för insulin.

Den som har störd djupsömn får för lite tillväxthormon, vilket även vuxna behöver för att må bra. De långsiktiga effekterna av detta är också föremål för forskning. Vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har man studerat körförmågan hos sömnapnoiker i en avancerad trafiksimulator.

I Stockholm och vid Universitetssjukhuset i Linköping studerar man perifera nervskador i svalget som en möjlig bakomliggande faktor till sömnapné.

Sömntandställningen utvecklades i Sverige

Det är framför allt forskning i Umeå, Västerås och Örebro som har lett till att sömntandställningen har utvecklats till en framgångsrik behandling också internationellt vid obstruktiv sömnapné. Detta är den i dag vanligaste behandlingen vid obstruktiv sömnapné. Det pågår för närvarande en stor randomiserad kontrollerad studie för att se på effekterna av denna behandling när det gäller dagtrötthet, blodtryck och apnéreduktion.

Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå pågår omfattande forskning på sambandet mellan obstruktiv sömnapné och kardiovaskulär sjukdom. Aktuella projekt handlar bland annat om att studera de bakomliggande mekanismerna till central sömnapné och Cheyne-Stokes-andning samt att testa om syrgasbehandling i hemmet kan bli en behandlingsform vid detta tillstånd.

Europeiska samarbetsprojekt

Svenska forskningscentrum deltar även i europeiska samarbetsprojekt. Ett mål är att kartlägga riskfaktorer och hitta system för att fånga upp patienter tidigt i sjukdomsutvecklingen. Här har omfattande befolkningsstudier en viktig funktion.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30