Forskning om astma

Forskning kring astma bedrivs i hela världen. I västvärlden är astma en av de vanligaste sjukdomarna och antalet astmadrabbade ökar även i andra delar av världen. Men än vet inte forskarna varför.

En hypotes är den så kallade hygienhypotesen som förklarar huvuddelen av ökningen med understimuleringen av immunförsvaret. En annan hypotes är att dagens inaktiva livsstil i kombination med felaktig kost samt övervikt har givit upphov till ökningen.

En mer oomstridd förklaring till ökningen av astma de senaste 50 åren hänger samman med en ökad observans både hos allmänheten och inom sjukvården. Tidigare var underdiagnostiken större.

Epidemiologisk forskning

Forskningen kring astma är intensiv. En viktig del i forskningen om astma utgörs av den epidemiologiska forskningen, som innebär att forskarna undersöker och även följer stora befolkningsgrupper inom givna geografiska områden under en lång tid. Den typen av forskning ger bland annat kunskap om omfattningen av olika sjukdomar i befolkningen. Kunskapen kan sedan användas till att identifiera hälsoproblem samt planera för förebyggande arbete och vårdinsatser.

Många av de faktorer som ligger bakom astma har identifierats tack vare den epidemiologiska forskningen. Man vet att både de genetiska markörerna, det vill säga ärftlighet, och miljön påverkar. Forskningen om mekanismer kring sjukdomsförlopp kan sedan förklara varför sjukdomen uppstår och utvecklas.

OLIN-studierna i Sverige

I Sverige pågår flera stora epidemiologiska forskningsprojekt bland barn. OLIN-studierna, forskningsverksamheten benämnd Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, startade 1996 en studie om astma och allergier bland skolbarn. Alla 3 525 skolbarn från Luleå, Kiruna och Piteå i åldrarna 7 till 8 år inbjöds att medverka och 97 procent deltog. Varje år har forskarna undersökt förekomsten av astma och viktiga riskfaktorer genom frågeformulär och dessutom upprepade pricktester.

Nyinsjuknandet i astma är ungefär en procent per år, och genom att barnen undersöks årligen får man en tydlig bild av deras miljö och andra faktorer som kan ha betydelse för astmans uppkomst. Under årens lopp har forskningsgruppen kunnat identifiera en mängd riskfaktorer och dessutom omprövat vissa av dem. Allergi är den viktigaste riskfaktorn för astma följd av ärftlighet. Låg födelsevikt är en annan riskfaktor.

Andra viktiga riskfaktorer handlar om barnens närmiljö. Nu senast har man kommit fram till att ett kattfritt hem inte skyddar mot allergi, vilket man tidigare trodde.

Inom- och utomhusmiljö påverkar allergiutveckling

1994 startade forskningsprojektet BAMSE (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologisk undersökning). I projektet ingår cirka 4 100 barn som har varit med sedan spädbarnstiden. Syftet med projektet är att få kunskap om vilken inverkan olika miljöexponeringar, framför allt i inomhusmiljön, har för allergiutveckling hos barn.

Studier visar att det går att förebygga tidiga astmasymptom hos barn genom att ha en god inomhusmiljö. Riskfaktorerna ökar med mögel, fuktskada, dålig ventilation och kondens i bostaden. Detsamma gäller för luftföroreningar i form av kvävedioxid särskilt i kombination med tobaksrök.

Forskning bland vuxna pågår sedan lång tid tillbaka. Sammantaget har studierna givit en tämligen enhetlig bild av de vuxnas astma. En av de viktigaste upptäckterna är att förebyggande insatser och tidigt insatt medicinering vid sjukdom är viktigt för att undvika kroniska skador i luftvägarna.

Framtiden

En viktig del av den senaste forskningen går ut på att förfina definitionerna av de olika undergrupperingarna, fenotyperna, av astma. Dagens indelning anses vara för grov.

Tack vare forskningen blir identifieringen av olika riskfaktorer för astma allt bättre. Men för att bättre kunna särskilja exakt vad som orsakar astma för den enskilda individen eller gruppen krävs en annan typ av forskning, i vilken den epidemiologiska forskningen knyts samman med den om biologiska mekanismer om hur sjukdomsprocessen uppstår och utvecklas. Till detta måste även genetisk forskning kopplas för att kartlägga den kombinerade effekten av både arv och miljö.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30