Forskning om astma

I västvärlden är astma en av de vanligaste sjukdomarna och antalet astmadrabbade ökar även i andra delar av världen. Forskning kring astma bedrivs därför globalt, inte minst i Sverige där det pågår flera stora epidemiologiska forskningsprojekt.

Många av de faktorer som ligger bakom astma har identifierats tack vare epidemiologisk forskning, vilket betyder att man följer stora befolkningsgrupper under lång tid. En svensk sådan så kallad kohortstudie kallas BAMSE. BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4 000 barn födda 1994−1996. Nu pågår 24-års uppföljningen av studien. Tack vare studien har forskarna fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge skapa förutsättningar för att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.

Forskarna får också allt mer förståelse för hur mekanismerna bakom sjukdomsprocesserna i luftvägar och lunga fungerar. Nästa steg är att identifiera tidiga markörer för sjukdomen och att få kunskap om hur komplikationer kan förebyggas. Det forskas också mycket för att få fram nya och bättre läkemedelsbehandlingar.

I nuläget saknas heltäckande kostråd för astmasjuka liksom ett vetenskapligt underlag för vad som kan göras på individ- och samhällsnivå för att öka livskvaliteten för drabbade. Här behövs också mycket forskning.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Solna
Uppdaterat: 2018-05-07