Karin Wadell är en röst för KOL-patienter

Fysisk träning ökar livskvalitet och överlevnad hos KOL-patienter. Ändå erbjuds bara en bråkdel av de med KOL fysisk träning på sjukhus. Sjukgymnasten Karin Wadell vill öka kunskapen kring nyttan av träning.

Vid KOL drabbas många av försämringsperioder, så kallade exacerbationer, och ofta läggs man in på sjukhus. Fysisk träning i samband med en exacerbation minskar risken för återinläggning med 78 procent och dödligheten med 72 procent.

– Ingen medicin i världen kan uppnå samma positiva resultat. Ändå erbjuds endast 0,3 procent av KOL-patienterna i Sverige rehabilitering på sjukhuset, säger Karin Wadell.

Sjukhusbaserad rehab för patienter med KOL nästan obefintlig

2013 presenterade Karin Wadell resultaten i tidningen Respiratory Medicine. Enkätstudien visade att sjukhusbaserad rehabilitering för KOL-patienter är nästan obefintlig, ändå uteblev uppmärksamheten. Trots att minst en halv miljon människor i Sverige är KOL-sjuka. Trots att KOL-rehabilitering är kostnadseffektivt. Och trots att KOL kostar samhället 13 miljarder varje år.

– Det är som om KOL-patienter inte blir sedda. Dödligheten vid en exacerbation där patienten läggs in på sjukhus är lika hög som vid hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt vet alla vad som behöver göras. Så är det uppenbarligen inte på alla platser när en KOL-patient söker vård under en kraftig försämringsperiod.

 

Hoppas på bättre KOL-vård genom ökad kunskap

Karin Wadell har suttit med i Socialstyrelsens expertgrupp för nya riktlinjer kring KOL. Hon hoppas på bättre vård samt större genomslag för rehabilitering med fysisk träning.

Tillsammans med Margareta Emtner, docent och sjukgymnast i Uppsala, planerar hon en studie kring webbaserade strategier för ökad kunskap kring fysisk aktivitet, bland annat en interaktiv webbsida där personal och patienter får information om KOL och övningar.

I en annan studie utvärderas hur KOL-patienter kan kommunicera med sjukhuset via en surfplatta.

Deltagarna gör lungfunktionsmätning, skattar symptom och mäter syremättnad i blodet. Informationen skickas sedan till sjukhuset.

– Att det fungerar såg vi under vår pilotstudie där en av deltagarna registrerade värden som tydligt visade att patienten var på väg in i en försämringsperiod. I framtiden hoppas vi att detta ska kunna leda till att sjukhusinläggningar kan undvikas.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08