Hur kan icke-rökare drabbas av KOL?

En femtedel av alla som drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har aldrig rökt. Genom två omfattande studier hoppas forskaren Magnus Sköld hitta svaret.

Läkare i sjukhuskläder framför medicinsk utrustning

Magnus Sköld är överläkare och professor i lungmedicin.

Foto: Jonas Larsson

Det finns många teorier kring vad som orsakar KOL hos icke-rökare: Luftföroreningar, låg födelsevikt och för tidig födsel är några. Men egentligen finns det inte särskilt mycket kunskap kring denna patientgrupp eller vilka mekanismer som gör att lungsjukdomen utvecklas.

– Därför är det viktigt att ta reda på vad som skiljer den kroniska luftvägsobstruktion som drabbar icke-rökare från den KOL som orsakas av rökning. Kanske ska man till och med ifrågasätta om lungobstruktionen som dessa patienter har egentligen är KOL, säger Magnus Sköld på Lungmedicin vid Karolinska sjukhuset i Solna.

Just nu leder han två studier som kan ge mer kunskap om KOL hos icke-rökare: en mindre kring för tidigt födda och en större som planeras på en äldre patientgrupp.

Lungstudier på unga vuxna

I den mindre studien, som görs i samarbete med Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, undersöks lungorna på ett fyrtiotal ungdomar i tjugoårsåldern. Den gemensamma nämnaren är att samtliga är födda före graviditetsvecka 32. Vid så tidig födsel har barnets lungblåsor inte hunnit utvecklas. Hälften av de undersökta har drabbats av bronkopulmonell dysplasi, BPD, som innebär att de behandlades med syrgas i nyföddhetsperioden.

Alla för tidigt födda jämförs sedan med en kontrollgrupp normalt födda samt en grupp normalfödda som har astma. Målet är att karakterisera lungförändringarna i vuxen ålder hos för tidigt födda.

Lungorna kartläggs därför med datortomografi och bronkoskopi, då man med ett litet böjligt instrument undersöker lungorna och kan ta vävnadsprover, liksom blodprov.

I Broncho-Scapis kan icke-rökande KOL-patienter hittas

I det andra forskningsprojektet, Broncho-Scapis, kommer sex universitetssjukhus att samarbeta. Forskningsunderlaget hämtas från den stora befolkningsstudien SCAPIS.

– Här får vi möjlighet att identifiera och undersöka aldrig-rökande patienter med kronisk luftvägsobstruktion. Alla tidigare studier har varit inriktade på rökare. Nu får vi möjlighet att bryta ny mark.

Personligt

Namn: Magnus Sköld

Titel: Professor i lungmedicin, institutionen för medicin Solna, Karolinska institutet.

Överläkare vid lung-allergikliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna.

Familj: Förlovad, har två barn.

Bor: På Kungsholmen i Stockholm.

Senaste forskningsrelaterade glädjeskuttet: När jag vid ett möte nyss gick igenom vävnadsanalyser från KOL-patienter och såg att materialet var så bra att det håller för fortsatt analys.

Om stödet från Hjärt-Lungfonden: Utan stödet ingen forskning. Jag har fått viktiga anslag till olika projekt ända sedan jag disputerade 1991. Forskning kring mekanismer är tidskrävande men nödvändig för att utveckla ny behandling.

Om statistiken stämmer ­– 600 möjliga personer

Via SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) får 30 000 frivilliga personer i åldrarna 50 till 64 år genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor. Om SCAPIS-gruppen stämmer med befolkningen i övrigt kommer 10 procent, alltså cirka 3 000 personer, ha KOL. Om 20 procent av dessa aldrig har rökt ger det Magnus Sköld och hans forskarkollegor cirka 600 möjliga personer att undersöka. Alla som uppfyller kriterierna kallas då till frivillig undersökning.