Hopp om medicin

Upptäckten av ett kroppseget antibiotikum som dödar bakterier i luftvägarnas slemhinnor har väckt förhoppningar om nya mediciner som kan verka mot svåra luftvägsinflammationer. Bakom upptäckten står en forskargrupp i Lund ledd av docent Arne Egesten.

Fakta
Namn: Arne Egesten
Ålder: 53
Familj: Hustrun Malin, tre söner
Bor: Hjärup söder om Lund
Titel: Docent och specialistläkare
Varför min forskning är viktig: Vi vill öka kunskapen om hur vi håller oss friska i luftvägarna, samtidigt som vi tror att den kunskapen kan ge nya uppslag om varför vi blir sjuka. Detta kan leda till nya behandlingsstrategier vid inflammationsskov av KOL, astma, cystisk fibros och lunginflammation.
Det är jag bra på: Grädda tunna pannkakor.
Senast lästa bok: Vi, de drunknade av Carsten Jensen. En tegelstensroman, men fantastiskt bra

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, drabbar många rökare. Beräkningar visar att minst en halv miljon personer i Sverige är drabbade av denna obotliga sjukdom som orsakar hosta och slembildning samt bryter ned lungans vävnad och ger andningssvårigheter i olika grad.

KOL drabbar inte alla rökare

– Det är ett intressant faktum för oss forskare. Om 100 personer röker ett paket cigaretter om dagen under flera år så drabbas mellan 15 och 50 procent av KOL. Den lägre siffran i beräkningarna gäller den svårare formen av sjukdomen. Vi frågar oss också hur det kommer sig att vissa personer kan röka lika mycket upp i hög ålder och trots detta ha normal lungkapacitet, säger forskaren Arne Egesten, verksam vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

Beror detta på att rökare som inte drabbas av KOL har ett ovanligt starkt skydd mot tobaksrökens effekter, eller har de som drabbas av KOL en ogynnsam styrning av sitt immunförsvar? Forskarna är svaren på spåret, även om många komplicerade faktorer kan ligga bakom ett insjuknande.

Samverkan mellan tobaksrök och genetik

Sannolikt beror sjukdomsutvecklingen på en samverkan av tobaksrök och genetik, inflammation och infektion i luftvägarna. Vissa personer är känsligare och drabbas då av den överdrivna och kroniska inflammationen i luftvägarna som är grundsymptom för KOL.

Kroppen har olika system för att bekämpa infektioner. Vid en infektion i luftvägarna strömmar vita blodkroppar dit i avsikt att ta bort infektionen, men för KOL-patienten blir attacken missriktad och det som skulle vara en normal läkningsprocess utvecklas till en vävnadsskada i form av ärrbildning.

Medfött skydd mot tobaksrökens effekter

– Vi tror att rökare som inte insjuknar i KOL har ett bättre skydd mot de effekter tobaksröken orsakar. Vi är därför intresserade av det medfödda immunförsvaret och inte minst av den nya kroppsegna antibiotikan, midkine, som vi har upptäckt på slemhinnans yta i luftvägarna, säger Arne Egesten.

Midkine produceras av celler i slemhinnan och verkar oerhört kraftfullt mot bakterier.

Midkine sätter bakterier ur spel

Man har i experiment låtit midkine attackera pneumokockbakterier, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Den kroppsegna antibiotikan slår genast sönder bakteriernas ytterhölje, membranet, och bakterierna dör.

– Vi tror att midkine håller oss friska i luftvägarna. Ämnet tycks även ta bort den missriktade aktiviteten hos de vita blodkropparna vid KOL, och även de ämnen som bakterier producerar vid en inflammation. Det är inflammationen som orsakar den överdrivna slemproduktionen vid KOL och den behöver reduceras, säger Arne Egesten.

Hopp om att Midkine utvecklas till medicin

Forskargruppens förhoppning är att midkine ska kunna utvecklas till läkemedel mot bakterier och inflammationen i luftvägarna. Det finns flera idéer om hur midkine skulle kunna användas.

En är att luftvägarnas slemhinnor får ett tillskott av konstgjort kroppseget antibiotika via inhalation. En annan strategi är att stärka eller stimulera kroppens egen produktion av ämnet.

KOL – vår tids stora folksjukdom

– KOL är en av våra stora folksjukdomar och en global epidemi. Jag kan bara ge rökare rådet att sluta röka, säger Arne Egesten. Det är den absolut viktigaste åtgärden för att få sjukdomsförloppet att stanna av. Och min förhoppning är förstås att den unga generationen inte börjar röka alls.

Vad betyder Hjärt-Lungfondens forskningsstöd för dig?

– Anslaget betyder väldigt mycket. Forskning är tidskrävande, man har idéer och testar olika hypoteser, och eftersom man måste vara grundlig, så tar det mycket tid i anspråk. Jag har nu en halvtidstjänst som forskare i tre år och den andra halvan arbetar jag som specialistläkare på allergimottagningen. För mig är det viktigt att kunna verka i båda världarna, att både få forska och möta patienter.

– Forskning är ett lagarbete och medlemmarna i min forskningsgrupp är viktiga. Sara Svensson har upptäckt midkine, den nya kroppsegna antibiotikan. Helena Linge är intresserad av hur åldrandet påverkar lungans immunförsvar, vilket har betydelse i KOL-sammanhang. Pia Andersson studerar hur bakterier i luftvägarna kan inaktivera kroppsegna antibiotika och Malin Inghammar studerar infektionskänslighet vid KOL.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08