Forskning om KOL med fokus på lungblåsorna

Med hjälp av ny, avancerad teknik har ett forskarteam i Lund gjort upptäckter som på sikt kan hjälpa patienter med KOL och svårbehandlad astma. Nu kan forskarna i detalj se vad som händer inne i den sjuka lungvävnaden.

Personligt

Namn: Jonas Erjefält

Ålder: 47 år

Bor: Strax utanför Lund

Familj: Gift med Monika och har två söner, Samuel och David

På fritiden: Jag tycker om att vara tillsammans med familjen och motionera med kompisarna. Familjen reser gärna långt bort, exempelvis till Indien.

Professor Jonas Erjefält och hans kollegor vid Lunds universitet är specialiserade på analyser av lungvävnad. Forskargruppen har byggt upp en unik biobank med lungvävnad från såväl friska som lungsjuka individer och stort forskningsfokus ligger på kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

KOL förutspås att inom kort bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och i nuläget finns ingen effektiv behandling mot den kroniska inflammationen och vävnadsnedbrytningen i lungorna.

– KOL är en dödlig sjukdom som orsakar stort lidande. Den som drabbas får allt svårare att
andas. Till slut leder sjukdomen till livshotande andnöd, säger Jonas Erjefält.

KOL-forskning ända ut till de minsta lungblåsorna

Tidigare var forskningen kring KOL inriktad på de stora luftvägarna, bronkerna, men forskargruppen i Lund har tagit sig ända ut till de minsta lungblåsorna, alveolerna, som hittills är ett relativt outforskat område.

I denna region av lungan har forskarteamet nyligen upptäckt att KOL-patienter har en kraftig aktivering av det förvärvade immunförsvaret, och har ett inlärt system som känner igen främmande ämnen och svarar med antikroppar.

– Vi kan nu hitta helt nya mönster av immunceller och inflammatoriska molekyler, vilket är fantastiskt. När vi kan identifiera sjukdomsspecifika mönster förstår vi bättre vad som händer i vävnaden och får förhoppningsvis även bättre insikt i hur sjukdomen ska behandlas, säger Jonas Erjefält.

Cellernas roll

I det förvärvade immunförsvaret finns olika sorters celler. Vissa är spejare och fångar upp bitar av främmande ämnen, andra känner igen och varnar för exempelvis virus eller bakterier, och en tredje kategori attackerar, dödar och städar upp. Det finns även celler som vidarebefordrar information om det främmande ämnet till övriga delar av kroppen.

I en frisk lunga finns olika "vakter" som ständigt är beredda att gå till försvar. De kan förändras snabbt vid exempelvis en bakterie- eller virusinfektion, eller vid exponering av tobaksrök.

– Vid KOL kan "vakterna" vara betydligt fler till antalet, vilket kan leda till att immunförsvaret reagerar överdrivet kraftfullt och destruktivt när lungan utsätts för exempelvis förkylningsvirus eller tobaksrök, förklarar Jonas Erjefält.

KOL-patienternas skiftande hälsotillstånd

Han berättar att det här kan vara anledningen till att KOL-patienters hälsotillstånd går i skov och försämras vid en enklare förkylning. Obalansen kan också vara orsaken till den kroniska inflammationen och att vävnaden bryts ned.

– Det som tidigare var välkontrollerat har gått över styr. Det som uppfattas som en liten infektion i en frisk lunga, uppfattas som något allvarligt i den sjuka, säger Jonas Erjefält.

Forskargruppen har inlett samarbeten med flera läkemedelsföretag, och förhoppningen är att hitta nya, effektiva mediciner som kan nå ut till alveolerna. Ett annat uppslag är att hitta behandlingar som tonar ner eller dämpar det överreagerande immunförsvaret, men utan att slå ut det.

Betydelsen av stödet från Hjärt-Lungfonden: Hjärt-Lungfondens forskningsanslag är en av grundpelarna i min forskning. Anslaget gör det bland annat möjligt att finansiera vårt labb, analyser, doktorander och biomedicinsk personal. Anslaget ger oss en långsiktighet, som är helt nödvändig i vårt arbete.

Sidan senast uppdaterad 2014-05-14