Strokeforskningen går framåt

Vid stroke handlar allt om att så fort som möjligt rädda hjärnan från skador. Målet är att minimera skadan.

– En propp i hjärnan är oerhört dramatisk – det är som att ha en elefant i en fin porslinsbutik. Som forskare är det vårt jobb att snabbt lyfta ut elefanten för att få stopp på skadegörelsen, säger professor Nils Wahlgren.

Under många år hamnade strokepatienterna i något av ett underläge. Slaganfall i form av blodpropp eller blödning i hjärnan ansågs vara ett svårbehandlat tillstånd, inte minst eftersom det var svårt att få en klar bild av hur utbredd skadan i hjärnan var.

Datortomografin har ökat kunskapen kring stroke

Men sedan datortomografins inträde på 1970-talet har mycket hänt, kunskapen kring hjärnans blodflöde har ökat och i dag arbetar man intensivt för att förebygga stroke, ta fram förbättrade behandlingar i det akuta skedet och därefter metoder som hjälper hjärnan till återhämtning.

– Ett stort genombrott kom när vi började använda trombolys för att lösa upp blodproppar i hjärnan, ett annat när vi insåg att vi kunde öppna ett tilltäppt kärl mekaniskt. Just nu befinner vi oss i en dynamisk situation där mycket av det vi forskare har drömt om realiseras, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska institutet och överläkare på neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Nya data har bland annat bidragit till att vi i dag kan utöka tiden för insättning av trombolysbehandling från tidigare tre timmar till fyra och en halv timme räknat från insjuknandet och ändå få ett positivt resultat. I dag vet vi också att personer över 80 år har stor nytta av behandlingen, tillägger han.

Nya metoder för snabbare behandling av stroke

Varje minut är dyrbar vid stroke. Dagens forskning handlar därför mycket om att finjustera de metoder man känner till. Blodproppar över 8 millimeter i diameter är svåra att lösa upp med trombolys. Dessa kan i stället avlägsnas med ett fint instrument som förs in via ett kärl i ljumsken och upp till hjärnans kärl. Via datortomografi och kärlröntgen ser läkaren var blodproppen sitter och ett litet nät suger åt sig blodproppen och den dras försiktigt ut.

– Metoden är inte fullt utvärderad, men den har potential, säger Nils Wahlgren.
I studier har man sett att trombolys i kombination med en speciell form av ultraljudsteknik (transkraniell doppler) snabbt kan lösa upp blodproppen. Blodproppen tycks sprängas inifrån och metoden ses som lovande eftersom man inte behöver operera patienten. Dessutom är den smärtfri.

Om metoden fungerar väl skulle den i framtiden kunna användas av specialutbildad personal redan i ambulansen.

Ju snabbare behandling vid stroke desto bättre chans

Ju snabbare en strokepatient kommer under behandling, desto större är chansen till återhämtning och bättre livskvalitet. För att minska risken för bestående hjärnskador försöker forskarna öka medvetandet kring vikten av snabbt agerande hos sjukvårdspersonal.
– Vi arbetar intensivt med att förkorta undersökningarna på sjukhuset. I dag tar tiden från "dörr till nål" i genomsnitt 65 minuter, och den tiden vill vi få ner till under 30. En möjlig väg att korta tiden skulle kunna vara att sjuksköterskan är redo att sätta in trombolys redan på röntgenavdelningen, när röntgenläkaren har uteslutit blödning, säger Nils Wahlgren.

Visioner om snabbare återhämtning för strokepatienter

Efter ett slaganfall har hjärnan förmåga att läka sig själv och de friska delarna tar ofta över och lär om – en process som kan ta många år. En vision som har funnits länge i forskarvärlden är att kunna hjälpa hjärnan att nybilda nervceller på platsen där andra nervceller har dött. Än är man inte där, men optimismen är ändå stor.
– Vi har kommit långt när det gäller stroke och vi har fortfarande visioner, säger professor Wahlgren.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08