Stamceller läker stroke

Kan tillförsel av stamceller i blodet påskynda hjärnans återhämtning efter stroke? Svaret kanske finns i ett laboratorium i Umeå.

Fakta

Namn: Per Wester
Ålder: 51 år
Titel: Professor i medicin vid Umeå universitet och medicinsk chef och överläkare vid Umeå strokecenter.
Bakgrund: Stockholmare med läkarexamen i Umeå, postdoktoral tjänst i Miami, studerade experimentell forskning på Max Planck Institutet i Köln och har sedan utvecklat forskningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Familj: Hustru och tre barn.
Forskningsområde: Stroke i stort och smått.
Forskningsmål: Att förstå och därigenom förbättra återhämtningsprocessen efter stroke.
Brinner för: Translationell forskning som översätter och kombinerar experimentell forskning till klinisk behandling och vårdpraxis.
Fritidsintressen: Aktivt umgänge med nära och kära, körsång med ena dottern, Skype-frukost med den andra, squash med sonen, skidor med hustrun, badminton och bio med vännerna och att segla. Allt för att få balans i livet.
Kopplar av bäst: På smultronstället vid Mälaren utanför Stockholm.
Senast lästa bok: "Krig och kultur" av John Keegan, efter rekommendation från son

Per Wester möter vid huvudingången på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Från den höga fasaden i vit 60-talsarkitektur löper flyglar och tillbyggnader. Professorn i medicin vid Umeå universitet tillika överläkaren för Umeå strokecenter Per Wester har sitt rum i slutet av en lång korridor flera våningar upp. På arbetsrummets datorskärm lyser färgglada bilder av stamcellsodlingar, fotograferade under mikroskop i ett laboratorium beläget i en annan del av detta stora sjukhuskomplex.

Professor Per Westers engagemang kring stroke och strokepatienter är djupt och brett och han berättar att mycket av dagens forskning är inriktad på vad som händer i den akuta fasen och på hur skadan på hjärnan ska kunna begränsas vid stroke.

Vad händer efter en stroke?

– Men det vi jobbar med här i Umeå är att se vad som händer i hjärnan när den skadas vid stroke och vad man kan göra för att på bättre sätt läka den skadade hjärnan, förklarar Per Wester.

När blåljusen slocknat, proppen lösts upp och den akuta krisen är över inleds kroppens långsamma och mödosamma arbete att återhämta sig. De flesta som får stroke drabbas av förlamning och kan mista rörligheten i arm eller ben i ena kroppshalvan. Många drabbas av afasi, att talet påverkas, medan andra kan få synstörningar, tappa känseln eller få en kognitiv nedsättning, beroende på vilken del av hjärnan som skadats.

Hjärnan har en naturlig förmåga att återhämta sig efter stroke, men det är oklart hur det faktiskt går till när rörelseförmågan eller talet kommer tillbaka.

Stamceller bidrar till läkeprocessen efter stroke

– Vi vet faktiskt inte varför man blir bättre. Det verkar som om andra centra i hjärnan tar över vissa funktioner från det skadade området. Det kan vara celler från den oskadade hjärnhalvan eller andra närliggande celler. Dessutom nybildar hjärnan celler i de skadade områdena. Vi vet också att stamceller frisätts från benmärgen till blodet vid stroke och att detta tycks bidra till läkeprocessen och gynna nytillverkningen av celler, säger Per Wester.

Stamceller är en slags omogna ursprungsceller som kan ombildas och bli olika sorters celler såsom fett-, brosk-, hjärtmuskel- eller just hjärnceller.
– Till en början verkar det som om de stamceller som frisätts hamnar på många olika ställen i kroppen, i lungan, levern, mjälten, men att det sedan verkar bli en ansamling av dessa celler i det skadade området i hjärnan, en så kallad homeing-effekt.

Snabbare återhämtning efter stroke

När ansamlingen börjar och varför detta sker, ja, det är just det professor Per Westers forskarteam försöker finna svaren på.

– Frågan är om man genom att tillföra stamceller i blodet kan framkalla snabbare tillväxt och ytterligare stimulera hjärnans egen nytillverkning av celler.

Målet är att strokepatienter snabbare ska få tillbaka normala kroppsfunktioner. Visar sig behandlingen effektiv kan en del av framtidens efterbehandling bli att odla fram patientens egna stamceller, som efter ungefär fyra veckors delning återförs in i blodomloppet. Till skillnad från de akuta insatserna med proppupplösning vid stroke är detta en behandling som inte måste sättas in omedelbart, utan förväntas få stor effekt även efter flera veckor.

Studier kring mobilisering av stamceller

Att det sker en mobilisering av stamceller från benmärgen till blodet efter stroke kan man se genom blodprov. De enda metoderna för att säkert veta att det blir en mobilisering av stamceller i strokeområdet är genom djurexperiment eller obduktion.

Flera långa korridorer bort ligger universitetssjukhusets operationslaboratorium. Där har doktoranden Lena Larsson just avslutat förmiddagens experiment. Hon arbetar med odling av råttstamceller som följs sedan de förts in i blodomloppet igen. Studierna visar en tydlig ansamling av stamceller i det skadade området, men för att få en ännu tydligare bild av vad som sker behöver tekniken förfinas.

Hjärt- Lungfonden stöder forskningen kring stamceller

Att översätta den experimentella forskningen till en klinisk behandlingsmetod brukar inom forskarvärden kallas translationell forskning, vilket är något professor Per Wester värderar högt. Värdefullt är också det stöd projektet har från Hjärt- Lungfonden.

– Stödet från Hjärt- Lungfonden är oerhört viktigt och ger hela projektet en kvalitetsstämpel. Det täcker inte hela forskningen, men räcker en bra bit, säger Per Wester.

Sidan senast uppdaterad 2016-04-19