Ny medicin för behandling av stroke

Forskare vid Sahlgrenska akademin kan vara på väg att ta fram ett läkemedel mot hjärntrötthet, något som ofta drabbar dem som insjuknat i stroke. En av forskarna är den i dag 88-årige Nobelpristagaren Arvid Carlsson.

Efter två dagars medicinering försvann hjärntröttheten. Dagen efter det att patienten slutade ta tabletterna kom tröttheten tillbaka. En ny medicin, baserad på en tidigare känd molekyl, kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa många strokedrabbade som lider av hjärntrötthet.

Lovande studie för behandling av stroke

– Den första delstudien där ett nytt läkemedel mot mental trötthet prövas är nu klar och resultaten ser mycket lovande ut, säger neurologen och överläkaren Elisabeth Nordquist-Brandt, ansvarig för Stroke Forum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Elisabeth Nordquist-Brandt leder studien som utförs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet. Hon har en av världens mest erfarna och erkända forskare som samarbetspartner, Arvid Carlsson. Han utsågs till professor i farmakologi 1959, belönades med Nobelpriset år 2000 och forskar i dag, 88 år gammal, med lika stor nyfikenhet och i samma takt som alltid.

– Resultaten kan komma att revolutionera behandlingen av många strokepatienter och skallskadade. Jag har aldrig tidigare varit med om en studie som visat så tydliga resultat omedelbart, konstaterar Arvid Carlsson och hoppas att nästa delstudie som omfattar 30 personer mellan 30–65 år och påbörjas senare i år, kommer att få samma positiva utfall.

Arvid Carlsson hade molekylen

Det var efter en föreläsning om hjärntrötthet som Elisabeth Nordquist-Brandt höll 2006 som en av åhörarna kom fram och sade:

– Jag tror jag har en molekyl till dig, Elisabeth.

Åhöraren var Arvid Carlsson och molekylen han erbjöd var OSU6162 – en molekyl som han och hans forskarlag tagit fram på 1980-talet i ett samarbetade med det dåvarande läkemedelsbolaget Upjohn. Molekylen visade sig kunna påverka sjukdomar som Parkinson, Huntingtons syndrom och schizofreni. Arbetet ledde dock aldrig till något läkemedel och patentet på molekylen tillföll läkemedelsbolaget. Efter 20 år och många turer återgick patentet till uppfinnarna, bland dem alltså Arvid Carlsson.

Molekylen stabiliserar signalsubstanserna

Molekylen ser ut att kunna stabilisera dopamin och serotonin, två av hjärnans signalsubstanser som sköter kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan. Många neurologiska och psykiatriska sjukdomar kan ha sin förklaring i att det råder obalans mellan dessa två signalsubstanser.

– Det behöver inte vara något större fel på någon signalsubstans i den meningen att den ligger för högt eller lågt. Det kan uppkomma många slags rubbningar i balansen mellan substanserna. Samverkan mellan dopaminet och serotoninet är mycket subtilare än vi tror, säger Arvid Carlsson som liknar substanserna vid smörjmedel i en servostyrd bil.

– Rätt mängd och balansering är viktigt. Med den dopaminstabilisator som nu ges till patienterna i studien hoppas vi kunna påverka hjärntrötthet, säger Arvid Carlsson.

När ett eventuellt nytt läkemedel mot hjärntrötthet kan nå marknaden beror till stor del på projektets finansiering.

– Det räcker inte att forska, parallellt måste vi hela tiden jobba med att få pengar till projektet,
betonar Arvid Carlsson.

Fakta - hjärntrötthet

Hjärntrötthet kännetecknas av att man blir mycket trött redan efter en måttlig mental aktivitet. Tröttheten kan komma mycket fort och det blir nästan omöjligt att fortsätta den aktivitet man påbörjat. Det tar lång tid att återhämta sig och det är bara möjligt att vara koncentrerad under korta perioder. Även irritation, gråtmildhet, ljud- och ljuskänslighet och huvudvärk är vanliga symptom. Hjärntrötthet är ofta en konsekvens av stroke, traumatiska skallskador och andra sjukdomar i nervsystemet.

Arvid Carlsson

Arvid Carlsson fick år 2000 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av signalsubstansen dopamin. Dopamin har stor betydelse för kontrollen över våra rörelser och dopaminbrist kan leda till Parkinsons sjukdom.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-18