Hjärnans sinnrika system

Genom att studera blodflödet i hjärnan, det så kallade kollateralsystemet, hos friska personer hoppas forskare i Umeå kunna ge strokedrabbade bästa möjliga behandling.

Vid stroke kan blodet inte cirkulera i hjärnan på vanligt sätt. I 85 procent av fallen beror det på en blodpropp eller en förträngning i ett kärl. Syrebristen som uppstår kallas ischemi och inom bara några minuter dör delar av hjärnvävnaden. Men det finns ett sidokretslopp av kärl som kallas kollateralsystemet. Systemet är ett sinnrikt kretslopp av kärl som säkrar ett jämnt blodflöde i hjärnan. Om det finns störningar i cirkulationen kan det orsaka allvarliga sjukdomar som stroke och demens.

Umeå universitetssjukhus är ytterst framgångsrikt när det gäller sjukdomsområdet stroke. Under 2011 utsågs strokeenheten till Sveriges bästa av kvalitetsregistret Riks-Stroke. Här arbetar Jan Malm, mångårig strokeläkare och professor i neurologi. Hans senaste forskningsområde rör just kollateralsystemet.

Kollateralsystemet skyddar hjärnan

Vid stroke försöker kollateralsystemet hjälpa till att skydda hjärnan genom att se till att andra närliggande blodkärl försörjer området med blod.

– När det sker har den kringliggande vävnaden chans att överleva. Men detta är mycket individuellt, säger Jan Malm.

Själva blodflödeshastigheten i kärlen kan i dag mätas med olika ultraljudstekniker. Den vanligaste kärlavbildande tekniken som används på nästan alla strokepatienter för att undersöka hur utbredd vävnadsskadan är, är datortomografi-angiografi. Bilderna är mycket detaljerade och tas ofta i en serie av flera stillbilder.

Studier av Kollateralflödet

– På bilderna ser man hur de stora kärlen ser ut vid en viss tidpunkt och man kan bedöma hur kärlsystemet drabbats av blodproppen. Men även om två patienter ser ut att ha liknande skador kan deras symptom skilja sig markant åt. En del patienter har många symptom, medan andra har få. Vi tror att våra studier av kollateralflödet kan tillföra kunskap om varför en individ reagerar på ett visst sätt, säger Jan Malm.

För att få en känsla för vad som är normalt och vad som händer med kärlen när vi blir äldre har Jan Malms forskargrupp under 2011 studerat blodflödet hos 50 unga friska och 50 friska äldre kontrollpersoner. Man använder en ny typ av magnetkamerateknik som ger en tvådimensionell bild. Tanken är att dessa referensvärden – ett kollateralindex – ska kunna användas i nästa projekt där forskargruppen studerar strokepatienter.

Kollateralindex kan ge svar på många frågor

Förhoppningen är att modellen ska kunna appliceras på patienter som kommer in akut till sjukhuset med stroke för att på så vis få ett snabbt svar om blodflödet. En annan tanke är att man utifrån modellen ska kunna bedöma om en person ligger i riskzonen att drabbas av stroke. Ytterligare en förhoppning är att detta kollateralindex ska kunna ge svar på hur en strokedrabbad person mår av att få blodtrycket sänkt.

– I det akuta skedet är blodtrycket vanligtvis mycket högt. I dag vet vi inte riktigt om det är bra eller dåligt att sänka det. En sådan här teknik skulle kunna ge svar på om det är gynnsamt med en sänkning eller om det är skadligt, säger Jan Malm.

Hjärt-Lungfonden finansierar ny forskning

I den studie som bland annat finansieras av Hjärt-Lungfonden och som startar våren 2012 ska forskarna också undersöka blodflödet hos patienter som kommer in till sjukhuset med misstänkt stroke. För en sådan studie krävs ett etikgodkännande och det har man fått.

Forskning är alltid förenad med stora kostnader. Magnetkameraundersökningarna är dyra och bekostas av forskningsgruppen, berättar Jan Malm.

– Stödet från Hjärt-Lungfonden har betydelse i det här sammanhanget. Det stöd vi får kommer att gå till undersökningarna samt lön till en forskningssköterska och en doktorand. Dessutom är det en uppmuntran att fortsätta forska.

Namn: Jan Malm
Ålder: 55 år
Bor: Umeå
Titel: Professor, överläkare, Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå
Familj: Hustrun Lisbeth som är musiker och sångerska och Daniel, juridikstuderande.
Dold talang: Jag spelar fiol.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08