Brinner för hjärnans blodkärl

Professor Lars Edvinsson hoppas kunna revolutionera behandlingen av stroke. Hans forskningsgrupp har hittat en substans som kan göra att skadorna efter såväl en blodpropp som en blödning i hjärnan inte alls blir så stora som i dag.

Inifrån laboratoriet hörs röster som talar såväl kinesiska som svenska och engelska. I Lars Edvinssons grupp vid Lunds universitet ingår ett tiotal doktorander Lars Edvinssonoch forskare från olika håll i världen som samlats runt det gemensamma intresset att studera mekanismerna som reglerar blodflödet i hjärnan.

– Vi måste ha kraftfulla datorer och starka mikroskop – och så får man inte ha druckit kaffe för då blir man för skakig på hand, säger Lars Edvinsson och pekar på den pyttelilla yta under mikroskopets lupp där provet som ska undersökas placeras.

Om blodflödet stängs av blir det syrebrist

Blodkärlet från en råtta är cirka 0,2 millimeter tjockt – ungefär som ett streck med en fin blyertspenna – och med hjälp av utrustningen kan man studera ett starkt uppförstorat tvärsnitt av blodkärlet för att kartlägga förändringar i kärlväggen.

Det är just sådana förändringar i hjärnans blodkärl som Lars Edvinsson har intresserat sig för i sin forskning, särskilt vad som händer vid en stroke.

– I 85 procent av stroke-fallen har patienten fått en liten blodpropp som täpper till ett kärl till hjärnan. Om blodflödet stängs av blir det syrebrist och cellerna runt blodproppen dör ganska snabbt. Detta område i hjärnan kan vi bara rädda om vi kan få bort proppen tämligen omgående. Ofta handlar det om ett fåtal timmar, säger Lars Edvinsson.

Dilemmat är att de flesta som får blodpropp i hjärnan inte märker så mycket av det. Man kanske känner sig lite vimsig och fumlig, tänker att det beror på trötthet och går och lägger sig för att vila. Och sedan är det för sent.

– En av hundra kommer in till sjukhus så tidigt att de kan få trombolys för att lösa upp proppen. Tidsfönstret är väldigt snävt. Missar man de första timmarna finns det med dagens metoder i princip inget att göra förrän efter någon månad, när patienten återhämtat sig tillräckligt mycket för att börja med träning, säger Lars Edvinsson.

Med rätt träning kan vissa funktioner, som tidigare skötts av de celler som dött, tas över av andra celler i hjärnan. Exempelvis kan motoriken i en initialt förlamad arm delvis återfås.

Reducera skadan efter stroke

Det Lars Edvinsson och hans forskarkollegor kämpat för att hitta de senaste tio åren är ett sätt att mildra effekterna av stroken i ett betydligt tidigare skede – och därmed kraftigt reducera den slutgiltiga skadan för patienten.

– Vi vet att skadan efter en stroke består av två komponenter. Ett begränsat område slås ut direkt. Därefter fortsätter utslagningen av hjärnceller i ett större område i upp till ett dygn – och det är den utvecklingen vi hoppas kunna stoppa med en speciell kemisk substans som vi hittat.

Fyndet bygger på en kartläggning av vad som sker i hjärnans kärlväggar efter en stroke. När blodflödet avstannar påverkas trycket på väggen. Lars Edvinsson och hans forskargrupp har kommit fram till att detta leder till en signalering till generna att de ska tillverka fler receptorer i kärlväggen. I takt med att receptorerna växer i antal drar sig kärlet samman mer och mer, vilket gör att cellerna dör av syrebrist i ett ännu större område av hjärnan än det som från början var drabbat.

– Substansen vi har hittat kan blockera den här signaleringen till generna och därmed förhindra att patienten får fler receptorer i kärlväggen. I försök har vi kunnat visa att det fungerar. Om vi ger vårt ämne en viss tid efter en stroke blir den slutgiltiga hjärnskadan betydligt mindre än om man inte ger något. Nu vill vi gå vidare med kliniska tester på människor.

Ett värdigare liv

Tanken är att de första kliniska testerna ska göras på patienter som drabbats av den andra typen av stroke, nämligen hjärnblödning, som står för 15 procent av fallen. Även för dessa har substansen visat sig kunna mildra hjärnskadans utbredning.

– När ett kärl spricker rinner artärblod ut runt hjärnan, vilket gör att blodflödet genom hjärnan stannar av. Detta dödar 15 procent av de drabbade på en gång, innan de hinner in till sjukhus. För dem som överlever och behandlas med operation vidtar ofta en försämring efter några dagar, säger Lars Edvinsson.

Han förklarar att det beror på samma mekanism som vid en propp i hjärnan: blodflödet stoppas, trycket på kärlväggen förändras, antalet receptorer ökar, kärlet drar sig samman och kärlväggen växer till – vilket stryper hela cirkulationen i hjärnan. Genom att angripa signaleringen till generna kan det här fenomenet motverkas, är forskarnas hypotes.

– Målet är att bevisa att detta fungerar också på människor. Det skulle öppna dörrarna för en bred läkemedelsanvändning som minskar både dödlighet och sjuklighet för strokepatienter. För patienterna kan det innebära skillnaden mellan att bo hemma och klara sig själv, och att aldrig komma upp ur sjukhussängen med ständiga komplikationer som lunginflammation och tromboser i benen. Det handlar om värdigheten i livet helt enkelt, säger Lars Edvinsson.

Hjärt-Lungfondens stöd viktigt

Han påpekar att stödet från Hjärt-Lungfonden betyder mycket.

– Jag har bidrag från andra håll också. Men det är fantastiskt med någon som fokuserat och riktat ägnar sig åt de här centrala organen.

Till vardags möter Lars Edvinsson inte bara stroke-patienter. Han delar sin tid mellan forskning och undervisning och en överläkartjänst på den internmedicinska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus, där andra problem med hjärta och lungor dominerar.

– Det är en stor fördel att inte ha så långt mellan arbetsplatserna, konstaterar Lars Edvinsson när han tar hissen ner från laboratoriet och går över gatan till kollegorna på sjukhuset.

Fakta om Lars Edvinsson

Namn: Lars Edvinsson
Ålder: 59 år, född och uppvuxen i Skåne.
Bakgrund: Medicinstudier i Lund på 1970-talet. Doktorsavhandling om hjärnans blodflöde. Specialist i klinisk farmakologi 1985, specialist i internmedicin 1988, professor i internmedicin 2001.
Forskningsområde: Reglering av receptorer i hjärnans blodkärl.
Mål med forskningen: Att få fram en metod som kan reducera dödlighet och sjuklighet vid stroke.
Familj: Två söner, 20 och 24 år, som studerar till apotekare i Uppsala respektive officer i Stockholm.
Fritid: Försöker hinna med att sporta – gärna tennis, innebandy och skidåkning.
Bor: Lägenhet i centrala Lund.
Läst senast: Alkemisten av Paulo Coelho
Motto: Följ ditt hjärta.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-08