Forskning om stroke

Forskningen kring stroke har kommit igång på allvar, och strävan efter ny kunskap är intensiv i nationell och internationell samverkan.

I en stor vetenskaplig studie, ist-3, som blir färdig 2012, undersöker forskare i internationell samverkan och med deltagande av ett antal sjukhus i Sverige möjligheterna att behandla strokepatienter med propplösande medel (intravenös trombolys) upp till sex timmar efter insjuknandet. Studien kommer att vara vägledande för lång tid framöver.

Trots att trombolys är en så lovande behandling är det fortfarande totalt sett en liten andel av patienterna som får behandlingen. I Sverige ligger vi ändå långt framme med närmare 8 procent.

Skydd för hjärncellerna

Ett stort och aktuellt forskningsområde är hur man ska kunna öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation. Det kallas för neuroprotektion och innebär att nervcellerna i hjärnan ska skyddas. Fördelen med en sådan behandling är att den skulle kunna ges oavsett om det rör sig om en hjärnblödning eller hjärninfarkt, och att behandlingen kan börja redan i ambulansen.

Kylning

Kyla är en metod som används för att minska risken för hjärnskada efter behandling av hjärtstopp. Om kroppstemperaturen sänks till mellan 33 och 34 grader kan hjärnskadorna som uppstår av syrebristen hos dessa patienter minskas. Metoden kallas terapeutisk hypotermi. Forskare undersöker nu om metoden är lika effektiv för strokepatienter. Det man vet är att hjärnan måste kylas ned så skyndsamt som möjligt för att få effekt.

Genforskning

De bakomliggande riskfaktorerna bakom hjärtinfarkt och stroke liknar varandra. I dag vet man att livsstilen har betydelse, men även att den genetiska faktorn – att man ärver ett anlag – kan öka risken för insjuknande. I en stor svensk studie har forskarna identifierat nya genvarianter på en av kromosomerna, kromosom 9, som ökar risken för stroke och hjärtinfarkt. Forskarna uppskattar att hälften av befolkningen bär på dessa gener.

I framtiden finns kanske en möjlighet att se vilka riskfaktorer som är farligare för en viss grupp individer med hänsyn till de genetiska förutsättningarna.

Medel som stimulerar hjärnans reparation

Efter de första månaderna efter stroke återfår strokepatienten successivt allt mer hjärnfunktion. Det betyder att hjärnan är plastisk, det vill säga att hjärnan har möjlighet att självläka. Den omgivning man vill skapa med strokepatienten i centrum är vad man i laboratoriesammanhang kallar "enriched environment", det vill säga en stimulerande miljö. Vid experimentella försök har man funnit att detta är klart positivt för hjärnans återhämtning.

Stamcellsforskning

Stamceller är primitiva celler som kan utvecklas för olika specialfunktioner. Förhoppningarna har varit stora att man ska kunna stimulera egna stamceller till att ersätta de nervceller som har förlorats efter stroke. En annan förhoppning är att man ska kunna tillföra celler utifrån.

Forskningen kring stamceller är intensiv, men många frågor är fortfarande olösta och det kommer sannolikt krävas många års forskning innan man är redo för stora kliniska randomiserade studier.

Tillämpad klinisk forskning

Utöver grundforskning pågår intensiv tillämpad klinisk forskning. Studierna rör allt från varianter på primär- och sekundärprevention, diagnostik och akutbehandling med intravenös trombolys till rehabliteringsmetoder. Anhöriga står i fokus i många undersökningar, och livskvalitet ingår i de flesta studier numera.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30