Kyla guld värd vid plötsligt hjärtstopp

Patienter som råkar ut för hjärtstopp men som hinner få hypotermibehandling har större chanser att överleva och riskerar mindre skador, i synnerhet hjärnskada.

Hans Friberg är docent, intensivvårdsläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ordförande i HLR-rådets arbetsgrupp för Vård efter hjärtstopp. Han arbetar 50 procent kliniskt och resten av tiden forskar han.

Hans forskning handlar om betydelsen av temperaturkontroll och nedkylning – hypotermi – av patienter som drabbats av plötsligt hjärtstopp, en livräddande metod som innebär att patientens kroppstemperatur sänks i syfte att minska de skador som uppstår vid syrebrist.

Fokus på patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus

De patienter man koncentrerar sig på är de som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Vanligtvis rör det sig om relativt friska personer som drabbas av akut hjärtinfarkt och syrebrist i hjärtats kranskärl. Andra bakomliggande orsaker till hjärtstopp kan vara allvarliga rytmrubbningar.

Tidigare forskning visar att hypotermi minskar risken för i synnerhet hjärnskador. Enligt de internationella riktlinjerna ska kroppstemperaturen sänkas till 33–34 grader.

– Det är en kroppstemperatur som hos försöksdjur har visat att fler tillfrisknat och att överlevnaden ökat. Hos människor är förbättringen inte lika tydlig, dessutom vet man att för kraftig nedkylning ökar risken för skador. Patienten blir mer lättblödande, infektioner tilltar och hjärtat slår långsammare, säger Hans Friberg.

Hans forskargrupp gör nu en stor klinisk studie där man undersöker effekten vid en mindre kroppstemperatursänkning.

– I vår studie undersöker vi om det kanske räcker med en kroppstemperatursänkning till 36 grader. Vi jämför effekten mellan 33 och 36 grader och den sammantagna effekten utvärderas och läggs samman, säger Hans Friberg.

Vad händer i kroppen när den kyls ned?

– Tänk dig att du bränner handen på en het platta. När området kyls ner avstannar många ämnesomsättningsprocesser och därmed en del av skademekanismerna. Det är en enkel förklaring, men effekten vid hypotermi är ungefär densamma, fastän mer komplex eftersom också andra skademekanismer påverkas. Vi ser att ämnesomsättningen sjunker 7–10 procent per nedkylningsgrad. Om kroppstemperaturen sänks tre grader sjunker ämnesomsättningen med 20–25 procent, säger Hans Friberg.

Nedkylning vid hjärtstopp bra för kroppens samtliga organ

Nedkylning vid hjärtstopp skyddar dessutom kroppens samtliga organ, men på olika sätt.

– Kroppens organ har olika känslighet för ischemi, det vill säga syrebrist. Muskler kan klara syrebrist under timmar, medan hjärnan riskerar stora skador inom loppet av några få minuter. Det vill vi undvika, berättar Hans Friberg.

Vid hypotermi används flera olika behandlingsmetoder. En vanlig metod är att patienten bär en kyldräkt med kallt cirkulerande vatten som försiktigt sänker kroppstemperaturen. En annan är att en kylkateter placeras i ljumsken där kallt vatten kyler ner blodet från insidan. Mycket ofta används även kall koksaltlösning som sprutas intravenöst eftersom det skyndar på nedkylningen.

I den pågående studien är patienterna medvetslösa när de kommer in till sjukhuset. Under behandlingen sövs patienten ned och får smärtstillande medel. Uppvärmningen sker därefter långsamt under cirka åtta timmar.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07