Hjärtinfarkt drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning, men kvinnor insjuknar i allmänhet cirka tio år senare i livet än män. Man tror att östrogenet kan ha en skyddande effekt för kvinnor före menopausen.
Kvinnor har smalare kranskärl
I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering.
Lika allvarlig sjukdom hos kvinnor
Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symtomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.
Eftersom kvinnor i genomsnitt är äldre än män när de insjuknar i hjärtinfarkt har de ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Symtom på hjärtinfarkt hos kvinnor
Plötslig sprängande smärta i bröstet som strålar ut i armen och ryggen
Andningssvårigheter, illamående, svettningar
Ihållande extrem trötthet
Tyst infarkt ger vaga symptom som andnöd och stark tr ötthet
Huvudsymtomet för hjärtinfarkt, den sprängande smärtan mitt i bröstet, är densamma för kvinnor som för män. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen.
Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta. Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Smärtan kan vara i flera timmar. Extrem trötthet under flera veckor kan förebåda hjärtinfarkt, framförallt hos kvinnor. Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med EKG. Tysta infarkter är vanligare hos kvinnor.
Hjärtinfarkt med rena kärl
De allra flesta hjärtinfarkter beror på att inlagrat plack i väggen i ett kranskärl spricker, varvid kroppen svarar med att bilda en blodpropp som kan täppa till kranskärlet och orsaka syrebrist i hjärtmuskeln.
Men minst 5–10 procent av alla hjärtinfarktpatienter har inte förträngningar i kranskärlen. I Sverige handlar det om cirka 900 patienter per år och de drabbade är företrädesvis yngre kvinnor. Fenomenet har fått namnet MINOCA, som står för Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries. Kunskapsläget kring MINOCA är mycket bristfälligt och behovet av forskning stort.
Brustet hjärta – takotsubo
Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas takotsubo-kardiomyopati, ibland även ”brustet hjärta”, och drabbar nästan uteslutande kvinnor. Det är ett tillstånd som karakteriseras av akut, ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller andningssvårigheter, förändringar av EKG-kurvan, stegring av hjärtskademarkörer i blodet och uttalad nedsättning av funktionen i vänster kammare.
Tillståndet är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad från den typiska hjärtinfarkten hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar – kärlen brukar vara ”rena”.
Spontan kranskärlsdissektion
Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) drabbar hundratals svenskar varje år varav cirka tre fjärdedelar är kvinnor och är en mindre känd orsak till hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbningar eller plötslig död. Sjukdomen innebär att en reva uppstår i hjärtats kranskärlsvägg med resultatet att blodtillförseln från kärlet till hjärtmuskeln hindras eller blockeras helt. Man misstänker att det i många fall inte upptäcks att en hjärtinfarkt orsakats av SCAD. Konsekvenserna av utvecklad SCAD med efterföljande hjärtinfarkt kan vara allvarliga, de drabbade kan till exempel utveckla hjärtsvikt eller till och med dö. Det är oftast kvinnor mitt i livet som drabbas av SCAD. Orsaken till att man får SCAD är okänd, men det är verkar som att det är vanligare bland dem som också lider av sjukdomen fibromuskulär dysplasi (FMD) och också bland gravida.
Det finns idag ett stort behov av att öka kunskapen kring SCAD i vården, inte minst för att kunna informera patienterna om vad de har drabbats av, vilken behandlingen är och utredningen som planeras och hur prognosen ser ut.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtinfarkt
Vetenskapligt ansvarig: Paolo Parini, professor/överläkare, Institutionen för medicin samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
Vetenskapligt ansvarig för Spontan kranskärlsdissektion: Eva Swahn, professor, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet
Uppdaterat: 2022-12-12 respektive 2022-02-07 (Spontan kranskärlsdissektion)