Hjärtinfarkt trots rena kärl

Kvinnor har betydligt större benägenhet att drabbas av bröstsmärta eller hjärtinfarkt trots att kärlen ser friska ut. Tillståndet kallas småkärlssjuka och är nästan lika allvarligt som hjärtsjukdom med synliga förträngningar.

Både kvinnor och män kan drabbas av hjärtinfarkt och kärlkramp, två ischemiska hjärtsjukdomar som innebär att blodflödet i kärlen försämras eller att kärlen krampar så att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist.

Småkärlssjuka drabbar kvinnor mer

Ofta beror den minskade blodtillförseln och syrebristen på att det finns åderförfettning och förträngningar i kranskärlen, något läkarna kan upptäcka via kranskärlsröntgen och åtgärdar med så kallad ballongvidgning. Men så är inte fallet vid småkärlssjuka, ett tillstånd som innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist trots att kärlen ser friska ut. Det här är ett tillstånd som drabbar fler kvinnor än män.

En av de största studierna som tar upp småkärlssjuka är den amerikanska studien WISE, Women and Ischemia Syndrome Evaluation. I studien har kardiologen Noel Bairey Merz och hennes kollegor vid Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles, Kalifornien mellan åren 1996 och 2000 följt 936 kvinnor som remitterats till kranskärlsröntgen för misstänkt syrebrist i hjärtmuskeln.

Resultatet visar att endast en tredjedel av försökspersonerna hade förträngningar i kranskärlen. De resterande två tredjedelarna av kvinnorna hade inga förträngningar alls. Trots att kärlen såg friska ut hade mer än hälften av kvinnorna lågt blodflöde till hjärtat.

– Symptomen vid småkärlssjuka är anmärkningsvärt lika de symptom som uppstår vid åderförfettning och förträngningar i kranskärlen. Den stora skillnaden är att patienterna vid småkärlssjuka inte har plack i kärlen. Men de mikroskopiskt små kärlen fungerar inte som de ska och kan därför orsaka bröstsmärta, höga stressnivåer och hjärtinfarkt, säger Noel Bairey Merz.

Viktigt att behandla småkärlssjukan

Den forskning Noel Bairey Merz gjort tyder på att de små kärlen förlorar sin förmåga att vidga sig och öka blodflödet, och orsaken bakom detta är sannolikt att endotelet som täcker blodkärlens insida inte fungerar som det ska, vilket bland annat leder till kramp och syrebrist.

Men trots de rena kärlen är småkärlssjuka långt ifrån ofarligt, understryker Noel Bairey Merz. Hennes studie pekar på långsiktiga risker om patienterna inte får rätt behandling vid småkärlssjuka. Inom loppet av sju år avled 13 procent av kvinnorna i WISE-studien. Dödsfallen kunde delas in i fyra jämnstora grupper fördelade på plötsligt hjärtstopp, akut hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

– Det finns ett akut behov av att fortsätta forska, identifiera och behandla kvinnor med småkärlssjuka, säger hon.

När det kommer till behandling av småkärlssjuka bör den vara lika intensiv som hos patienter med synliga förträngningar.

– Det finns flera undersökningar som visar att de traditionella läkemedelsbehandlingarna mot hjärtinfarkt och kärlkramp även är effektiva för detta tillstånd.

Varför drabbas fler kvinnor än män?

– Kvinnors kranskärl är mindre i förhållande till kroppsytan än mäns, och deras kranskärl har dessutom en benägenhet att se släta och fina ut trots utvecklad åderförfettning. Åderförfettningen är i de fallen dold inne i hjärtats kranskärl och inte lika lätt att upptäcka med vanlig kranskärlsröntgen.

Vidare drabbas kvinnor generellt oftare av vasospasm, det vill säga kramp i blodkärlen. Det kan yttra sig som migrän eller Raynauds fenomen, "vita fingrar" som beror på nedsatt blodflöde eller tillfälliga kramper i fingrarnas blodkärl. Småkärlssjuka kan vara ett exempel på att detta även kan uppstå i hjärtat. Kvinnor har även en annorlunda baroreceptorfunktion, som bland annat reglerar hjärtrytmen och blodtycket, vilket i sin tur påverkar kärlfunktionen, säger Noel Bairey Merz.

Svensk forskning om småkärlssjuka

I Sverige dör fler kvinnor än män i hjärt-kärlsjukdom och även i Sverige pågår forskning kring småkärlssjuka. I mitten av 1990-talet var Karin Schenck-Gustafsson en av dem som tog initiativ till studien KOK, Kvinnor och kranskärlssjukom. Hon är överläkare och professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset och chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Runt 600 kvinnor togs med i studien, varav hälften hade drabbats av akut hjärtsjukdom och den andra halvan bestod av friska kontrollpersoner.

Karin Schenck-Gustafsson berättar att studien visar att upp till 20 procent av de kvinnor som drabbades av hjärtinfarkt hade normala kranskärl, det vill säga att de var rena från åderförfettning och förträngningar.

– I en del fall kan hjärtinfarkten bero på mycket tidig åderförfettning som inte syns på kranskärlsröntgen, men som kan upptäckas via intravaskulärt ultraljud, en metod som ger mer detaljerad information om åderförfettning. Vi utförde ultraljud på tjugo kvinnor med hjärtinfarkt från KOK-studien där vi just kunde se en tidig åderförfettning som inte sågs på kranskärlsröntgen, säger hon.

Riskerar att få fel diagnos

I en nypublicerad studie, med material från det svenska SCAAR-registret som registrerar alla kranskärlsundersökningar utförda i Sverige, har den svenska forskargruppen studerat patienter som inte har kommit in akut till sjukhuset men som utreds för bröstsmärtor.

– Resultatet visar att upp till 80 procent av kvinnorna under 60 år som utreddes för bröstsmärta hade rena kärl. Motsvarande siffra för män är 50 procent.

Karin Schenck-Gustafsson varnar för att kvinnor, och även de fåtal män, som inte uppvisar förträngningar i kärlen men som har svåra symptom riskerar att diagnostiseras fel eller underbehandlas, vilket i sin tur kan leda till för tidig död.

– Studier visar att dessa patienter har nästan lika stor risk att drabbas av hjärt- och kärlhändelser som andra hjärtinfarktspatienter. Det är oerhört viktigt att de utreds ordentligt, får aggressiv läkemedelsbehandling och råd om livsstilsförändringar mot riskfaktorerna.

Riskfaktorerna är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, stress och bukfetma. Studier tyder på att det även finns en genetisk faktor inblandad.

Hjärt-Lungfonden sätter fokus på rena kärl

Det finns mycket som talar för att hjärtsjukdom kan se olika ut hos de båda könen. Men frågan är vilken som är skillnaden och hur man utifrån denna kunskap kan utforma en optimal behandling av hjärtsjukdomar för respektive kön. Det är utgångspunkten för Hjärt-Lungfondens kvinnohjärtkampanj 2012.

– Inom kardiologin finns det en stor kunskapslucka som går ut över kvinnorna, och det handlar om hjärtinfarkt med "rena" kärl, säger professor Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

– Vi vet att kvinnor i högre grad än män kan ha hjärt-kärlsjukdom som inte syns på kranskärlsröntgen, men vi vet för lite om denna sjukdom, vad den beror på och hur den ska behandlas.

Man tror att problemet för den här gruppen patienter sitter i de små kärlen och att det möjligen kan röra sig om störningar i den "tapet", endotelet, som täcker kärlväggarnas insidor.

– Men vi vet som sagt alldeles för lite, det krävs mycket mer forskning för att få svar på alla frågor som den här typen av hjärtsjukdom reser, säger Jan Nilsson.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07