Forskning om kvinnors hjärtan

Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvinnor och män stora, men båda könen drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor kan påverka den biologiska ohälsan.

Det är känt att människor som har goda sociala och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda könen.

Stress i hemmiljö

En markant skillnad är den typ av negativ stress kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv relation.

Flera forskningsresultat tyder på att kvinnor som lär sig att hantera sin stress eller känslor av uppgivenhet har större möjligheter att tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre. Det visar bland annat den stora studien Kvinnor och kranskärlssjukdom (KoK) som startade i Stockholm 1991.

Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka kvinnor som lär sig att förstå och hantera sin livssituation och som dessutom noggrant tar sina läkemedel lever längre än de av deras medsystrar som enbart tar läkemedel.

En Uppsala-studie som publicerades 2010 är en av flera studier som visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar hos unga kvinnor. Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat ett liknande mönster.

Graviditet

Forskning visar vidare att det finns samband mellan havandeskapsförgiftning under graviditeten och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det pågår även forskning om sambandet mellan att föda ett tillväxthämmat barn och risken för modern att senare utveckla hjärtsjukdom.

Aneurysm hos kvinnor

Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdominellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara typiskt manligt, men även kvinnor kan drabbas. Kvinnor har dessutom en högre risk att drabbas av andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och ärftlighet.

Det naturliga skyddet

Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara. Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett en högre nivå av det goda, skyddande kolesterolet HDL. I samband med klimakteriet, då det kvinnliga könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimakteriet skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att generell hormonbehandling ökar risken bland annat för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.

Idag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärlsjukdom och möjligheter till prevention både genom livsstil, stresshantering och rätt medicinering.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30