Rätt kost kan förebygga hjärt-kärlsjukdom

Forskningsingenjören Madelene Ericsson vill visa att ett förändrat kostmönster kan förbättra hjärtats funktion. Hennes forskning kan bli en viktig länk i ett pågående projekt för att utveckla behandling av blodfettsrubbningar och hjärt-kärlsjukdom.

Personligt

Namn: Madelene Ericsson

Titel: Förste forskningsingenjör vid Umeå universitet.

Familj: Två tonåringar och en ”iblandbo”.

Bor: Norrmjöle, ett par mil söder om Umeå.

Dold talang: Är oerhört bra på logistik och en fena på att sticka sockor. Det blir ett par vid varje konferens.

Man brukar säga att 70 procent av den energi hjärtat använder kommer från fett. Övrig energi kommer bland annat från kolhydrater. För att hjärtat ska kunna skapa energi från fett behöver blodfetterna spjälkas av enzymet lipoproteinlipas (LPL). Dessutom behövs en bra syretillförsel. Ett friskt hjärta anpassar energikällan efter situationen. När syretillförseln avtar, som vid fysisk aktivitet eller vid stress, är det bättre för hjärtat att under en begränsad tid hämta energi från kolhydraterna i blodet. Men, pågår detta för länge ansamlas mjölksyra och vi kan få kramp. Hos den som har åderförfettade kärl kan den minskade syretillförseln även leda till kärlkramp och i värsta fall hjärtinfarkt.

Studerar hjärtats ämnesomsättning

Den fråga Madelene Ericsson ställer är hur hjärtats ämnesomsättning kan kopplas till LPL-enzymet. Målet med den grundforskning hon bedriver tillsammans med professorn i fysiologisk kemi Gunilla Olivecrona är att visa om ett förändrat kostmönster kan förbättra LPL-funktionen och om det går att utveckla ett läkemedel som kan reglera rubbningar i LPL-systemet.

– Mitt jobb är att studera hur mycket kolhydrater eller fett som tas upp i hjärtat och se hur det påverkar pumpkapaciteten. Jag följer utvecklingen över en längre tid men också under olika förhållanden, som till exempel efter en måltid. Genom att göra det ser jag tydligt hur hjärtats ämnesomsättning kan kopplas till både LPL-enzymets och hjärtats funktion.