Forskning om kärlkramp

Kärlkramp orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl. Tack vare forskningen vet vi idag en hel del om riskfaktorernas betydelse för att utveckla sjukdomen.

Den stora internationella studien Interheart har visat att rökning och höga blodfetter står för två tredjedelar av alla hjärtinfarkter. Eftersom både kärlkramp som hjärtinfarkt orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl är riskfaktorerna för de båda tillstånden desamma. Andra riskfaktorer är högt blodtryck, diabetes, bukfetma och stress.

Åderförfettning

En stor utmaning som forskarna står inför är att ta reda på mer om hur själva utvecklingen av åderförfettning går till. Kunskapsutvecklingen om vad som händer i kärlen har gått fort, men fortfarande återstår mycket att ta reda på. Huvudfrågorna är vad som startar förträngningarna i kranskärlen och vad som gör att vissa förträngningar ger upphov till hjärtinfarkt medan andra inte gör det.

På cellulär och molekylär nivå finns pusselbitar kvar att lägga. Det man vet är att åderförfettning föregås av att inflammatoriska celler tas upp i kärlväggen från blodbanan. De här cellerna tar i sin tur upp kolesterol, vilket leder till en immunologisk aktivering. Detta startar en kaskad av inflammatoriska reaktioner som tros ha stor betydelse för hur förträngningen i kranskärlet bildas.

När placket brister

Förträngningen, även kallad plack, består av fett, celler och bindväv som lagras in i kärlväggarna. Ett stabilt plack kan förtränga blodbanan så att blodet får svårare att ta sig fram, och då har man vanligen kärlkramp.

Detta kan vara nog så besvärligt, men det är egentligen inte så farligt. Risken är dock att placket går sönder. Då bildas en blodpropp i kärlet, och man får en hjärtinfarkt. Att studera vad som sker från aktivering av de inflammatoriska cellerna till plackruptur, det vill säga att placket brister, är ett angeläget forskningsområde.

Utmaningen är att kunna identifiera de plack som är i riskzonen att gå sönder. Med mer kunskap hoppas forskarna kunna bidra till nya framtida behandlingsformer, exempelvis att hitta ett läkemedel som förhindrar plackruptur.

Vaccination

Ett annat intressant forskningsområde är vaccination, där utgångspunkten är att man har hittat naturligt förekommande immunreaktioner som motverkar åderförfettning. Genom att förstärka dessa reaktioner hoppas forskarna kunna minska utvecklingen av kärlkramp och risken för hjärtinfarkt.

Diabetes

Forskningen har också lett till att ny viktig kunskap har kommit fram om kopplingen mellan diabetes och kranskärlssjukdom. Studier har visat att diabetiker har en kraftigt ökad risk att få kärlkramp och hjärtinfarkt. Dessutom har de en sämre prognos än hjärt-kärlpatienter som inte har diabetes. Man vet inte riktigt varför diabetiker är så drabbade. Det är en stor patientgrupp, så forskningen är angelägen.

Hitta högriskindividerna

Forskarna tror att det i framtiden kan bli möjligt att med enkla blodprov ytterligare förbättra möjligheten att ta reda på vilka som är i riskzonen för kärlkramp eller hjärtinfarkt. Bland alla de proteiner som är inkopplade i kaskaden av inflammatoriska processer som föregår åderförfettning finns säkerligen några som är särskilt viktiga för att utveckla sjukdomen.

Om man kunde identifiera några av dessa nyckelproteiner som kan mätas i ett vanligt blodprov − då skulle det bli enklare att avgöra vilka som är verkliga högriskindivider. Det finns en del sådana ämnen som mäts redan i dag, men de är för ospecifika och kan öka av många fler anledningar än kranskärlssjukdom. Det forskarna skulle vilja ha fram är en mer specifik markör som visar att en förhöjning av ett visst protein ger en väldigt hög risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Genetik

Ärftlighet och genetik är ytterligare ett forskningsområde som betyder mycket för kunskapen om hur kranskärlssjukdom uppstår. Forskarna försöker kartlägga de små variationerna, så kallade polymorfier, i vår genetiska profil som är förenade med ökad risk. Kartläggningen är både tekniskt svår och väldigt arbetskrävande. Tekniken har dock förbättrats enormt de senaste åren, och därför har man nu börjat nå resultat.

Sidan senast uppdaterad 2016-11-23