Forskning om hjärtrytmrubbningar

Minst 180 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Oavsett om man känner av sina symptom eller inte föreligger en ökad risk för stroke och hjärtsjukdom, framför allt hjärtsvikt.

Utmaningen i dagens forskning ligger i att hitta nya, pålitliga och mer precisa metoder att bota eller lindra symptom. Metoder som innebär så liten risk för patienterna som möjligt.

Behandling av flimmer

Att förebygga och förbättra är målet för forskningen kring alla typer av hjärtrytmrubbningar. Många tekniska framsteg har gjorts under kort tid. Med en kateter kan man idag gå in i ett hjärta och undersöka om där finns en elektrisk extrabana och ta bort den med hjälp av kateterablation.

Men även om ablation som behandlingsmetod ständigt ökar är tekniken inte så exakt och effektiv som man skulle önska. Hjärtflimmerpatienter får ofta genomgå flera kateterablationer i försöken att blockera vägarna för de elektriska impulserna.

Det som saknas är kunskap om mekanismerna kring flimmer. Det finns ingen universalmetod som hjälper alla och det är långt till målet att kunna skräddarsy behandlingen efter den enskilda individen.

Pågående studier

Flera pågående svenska studier fokuserar på hjärtats elektrofysiologiska funktioner. Vid Hälsouniversitetet i Linköping studeras celler från sinusknutan för att närmare undersöka hur impulsaktiviteterna startar i förmaken. Målet är att finna svar på vad som orsakar förmaksflimmer och sjuk sinusknuta och deras samband. En förhoppning är att resultatet ska leda till att transplantation av friska celler kan hjälpa dem som har en sviktande funktion i sinusknutan.

Med planerad start 2008 ska närmare 300 patienter med hjärtflimmer följas under fyra år i en samnordisk långtidsstudie. För att kunna jämföra och registrera effekterna av ablation jämfört med läkemedelsbehandling kommer patienterna att ha en event recorder inopererad under huden. Studien hoppas ge svar på många frågor.

Ärftlighetens betydelse

Genetisk kartläggning är en annan möjlig väg att hitta hjärtsjukdom i ett så tidigt stadium att det går att förhindra allvarliga konsekvenser. Vid Umeå universitet har genetisk forskning kring ärftliga hjärtsjukdomar pågått sedan slutet av 1990-talet.

Sedan 2005 drivs vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå en familjemottagning. När en patient diagnostiserats med den ärftliga hjärtrytmrubbningen långt QT-syndrom erbjuds tre till fyra generationer i samma familj diagnostik, genetisk vägledning, deltagande i kontrollprogram, behandling och utbildning om sin sjukdom.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30