Viktig kunskap kring byte av aortaklaff

Vilken är den rätta tidpunkten för en aortaklaffsoperation och vilken metod är den bästa? Det vill Eva Nylander, professor i klinisk fysiologi vid Linköpings universitet, ge svar på. Därför studerar hennes forskargrupp klaffpatienternas vänster- och högerkammarfunktion både före och efter ett aortaklaffsingrepp.

Aortaklaffen är den hjärtklaff som sitter mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern. Den vanligaste hjärtklaffsjukdomen av alla är aortastenos, då klaffen är förträngd. Men klaffen kan också läcka, så kallad aortainsufficiens.

– I båda fallen ökar belastningen på vänster kammare och på lång sikt finns risk för skador på hjärtat, exempelvis hjärtsvikt, berättar Eva Nylander.

– Därför vill man operera och byta klaff innan det sker skada på hjärtat som inte går att reparera. Å andra sidan är det inte oproblematiskt med ett klaffbyte heller – en öppen bröstkorgsoperation är påfrestande för patienten och livet efteråt med en mekanisk eller biologisk klaff är inte helt komplikationsfritt.

Tidpunkten för klaffbyte är viktig

Det gäller alltså att välja exakt rätt tidpunkt för operation och det är därför Eva Nylanders forskning är inriktad på att studera hjärtkamrarnas funktion före och efter klaffbytet. Genom att jämföra graden av hjärtats återhämtning med hur funktionen såg ut före ingreppet går det att få en uppfattning om den optimala tidpunkten.

– Eftersom aortainsufficiens främst drabbar yngre och medelålders personer är det mycket angeläget att hitta den bästa tidpunkten för operation och därmed förbättra resultaten. Här bidrar vår forskning med viktig kunskap.

Vid aortastenos har det under senare år introducerats en alternativ metod till öppen bröstkorgsoperation vid klaffbyte. Patienter som bedöms vara för sköra för öppen kirurgi har i stället fått en ny klaff med hjälp av en kateter.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07